Föreställ dig ett samhälle där individer övervakas. Individerna som övervakas är medvetna om att de är övervakade, men de vet inte av vem, när, hur eller varför. Motiven för övervakning kan vara många: kontroll, makt, nyfikenhet eller något annat. En sådan verklighet återfinns i George Orwells bok 1984. Tack och lov finns detta samhälle bara beskrivet i litteraturen. Eller? Människorna i 1984 är minutiöst övervakade, men de vet inte var eller av vem. Ens granne kan övervaka vad man gör, eller kanske har hunden en mikrofon instucken under skinnet, vem vet? Detta gör att människorna lever i ett tillstånd av fruktan. Det hämmar dem som individer att kunna uttrycka sig eller att våga göra vad de vill. Eftersom personerna hela tiden känner att ett vakande öga håller koll på dem, och det värsta är att de inte vet om det är en illusion eller sanning. Säkerheten gör människorna osäkra, och då kan vi fråga oss, bör det verkligen vara så?
Terroristattacker gör att demokratiska länder utökat sitt försvar, t.ex. genom FRA. Frågan som bör ställas är var bör gränsen gå för övervakning? Ska man få anhålla någon för blotta misstanken om att de skall genomföra ett brott? Skall det vara godtagbart att polisen kontrollerar ens post eller avlyssnar ens telefon? Det samhället vi lever i bygger på yttrandefrihet, men hur mycket ska man få uttrycka sig? När övergår yttrandefriheten till hets mot folkgrupp eller överfall på demokratin? (Mattson, Ingvar & Persson 2003).
Vad är själva syftet med FRA-lagen? Avsikten verkar vara att reglera hur Försvarets Radioanstalt skall få ta del av information som färdas genom Sveriges gränser, sådan information inkluderar internettrafik såväl som telefontrafik. Numera skall de inte bara undersöka militära hot utan även inspektera möjliga terroristhot, skydda trupper i utlandet, förhindra spridning av massförstörelsevapen och se över tekniska hot mot infrastrukturen. För att nämna några av deras utökade arbetsområden. Operatörer inom telefoni- och internetbranschen ska göra informationen tillgänglig för FRA. Hur söker de efter fakta? Jo, de söker på specifika termer och ord, såväl som ip-adresser och vem som talar med vem, när och hur. Detta är egentligen bara en modernisering av Försvarets Radioanstalt. För som man kan uttyda ur namnet har de länge övervakat radiotrafik. Men med dagens utveckling måste, enligt de som försvarar lagen, lagen upprustas och förbättras för att fortfarande kunna arbeta effektivt. Detta är alltså en teknisk utveckling som gör att de inte bara övervakar radiovågor, utan även internetsignaler. Lagen kritiseras hårt eftersom det kränker normala medborgerliga fri- och rättigheter samt antar att vi är skyldiga på förhand för att sedan deklarera oss oskyldiga om vi så oss visar, omvända rättsprinciper helt enkelt. (Rosén 2009).
Samtidigt undrar man om vi egentligen inte alltid varit övervakade av statliga institutioner. Från det att vi föds till vi dör står vi under både lokala och nationella myndighetspersoners uppsikt så länge vi är med i samhällssystemet, dvs. har en utbildning, betalar skatt och innehar ett jobb/tar del av a-kassan/får pension. En mildare grad av övervakningssamhället har länge funnits, men nu har det alltså blivit en realitet även på Internet via IPRED- och FRA-lagarna.
När internet kom upptäckte vi plötsligt att vi inte längre stod under myndigheternas uppsyn. Det gick i början väldigt långsamt, men i takt med att bredbandshastigheten ökat har även våra möjligheter att använda oss av internets alla verktyg och fördelar ökat, t.ex. har vi haft möjligheten att ladda ner musik och film m.m. Vi har känt en frihet, en värld utan gränser, eller i alla fall en värld som går över alla nationella och territoriella gränser. Det svarta hål av osynlighet som funnits på internet håller nu på att täppas igen med kornigt grus. 11 september 2001 är en stor anledning, efter det har många myndigheter ökat sin närvaro på internet. Samtidigt har det vuxit fram starka lobbygrupper för många av de samhällsgrupper som förlorat ekonomiskt på internet. Kanske håller internet, mot mångas vilja, på att legaliseras?
FRA och IPRED skulle mycket väl kunna utgå från Foucaults modell och berömda verk Panoptikon. Jeremy Bentham (1748-1832) ritade modellen Panoptikon som en modell för ett fängelse. Ritningen var avsedd för ett ändamål: övervakning. Ritningen var konstruerad så att i mitten var det ett torn och utanför tornet välvde sig den cirkelrunda byggnaden runtom. Tornet hade stora fönster som vette mot insidan av byggnaden. Runtomkring tornet skulle det ligga massa celler med ett fönster mot tornet och ett fönster som släppte in solljus. Det var konstruerat så att solljuset skulle lysa rakt genom cellen och då lysa upp allting i den. Konsekvensen av detta blev att tornet kan se ner i cellerna, men cellerna kan ej se tornet.
”Det enda man behöver göra är då att placera en övervakare i tornet och låsa in en dåre, en sjuk, en dömd brottsling, en arbetare eller ett skolbarn i varsin cell. Övervakaren i tornet kan urskilja alla de små instängda silhuetterna som avtecknar sig i motljus i den omgivande byggnadens celler. Varje bur är en teater med en enda skådespelare, fullkomligt individualiserad och ständigt synlig. Den panoptiska anordningen upprättar rumsliga enheter som gör det möjligt att oavbrutet iaktta och omedelbart känna igen”
Vad som kommer ut av detta är disciplingering. Fången är ständigt medveten om att den är övervakad och under uppsikt. Fångarna kan inte heller kontakta varandra, men de är ständigt iakttagna i alla fall. Detta leder till att vakten i tornet blir överflödig. Så länge fångarna tror att de är övervakade så räcker det, och hur skall de veta motsatsen? De är sina egna fångar. De uppehåller själva sitt fängelse. (Boréus 2009).
Det är samma sak med IPRED och FRA lagen. Vi är rädda för att vår e-post ska bli läst, eller för att vi skall få betala multum för att vi har laddat ner i det förgångna. Över en natt förändrades vår världsbild (i viss mån). Ska verkligen säkerheten göra oss osäkra?
Referenser:
Boréus, Kristina, 2009, ”Makt” i Beckman, Ludvig – Mörkenstam, Ulf (red.) Politisk teori. Malmö: Liber
Mattson, Ingvar & Persson, Olof, 2003, ”Makten över politikens spelregler” i Mattson, Ingvar – Persson, Olof (red.) Svensk författningspolitik. Viborg: SNS förlag
Rosén, Hans, 2009. ”Snabbguide: vad handlar FRA-lagen om?”. Dagens nyheter 091105. http://www.dn.se/nyheter/politik/snabbguide-fra-lagen-1.937272, hämtad 091215.
av Daniel Tell
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.