För att få rösta i ett Svenskt riksdagsval måste man vara svensk medborgare, men för att få rösta i regionala eller kyrkliga val är reglerna något annorlunda. Den 9 december 1975 beslutades det att folk som inte har svenskt medborgarskap får rösta i kommunal-, landstings- och kyrkoval.
Det som nuförtiden är helt avgörande för vart du lägger din röst till landstinget eller kommunfullmäktige är vart du registrerat ditt boende. Det spelar alltså ingen roll om du har svenskt medborgarskap eller inte, vilket kan förändra valresultaten i många lokalval väldigt mycket. Faktum är att det i Sverige i dag bor över 300 000 invandrare som är röstberättigade i lokalval. Det är därför lätt att inse att Sverigedemokraterna är stora kritiker till denna i dag 35 år gamla lag.
De regler som nu gäller säger att alla som är medlemmar av Svenska kyrkan har tillåtelse att rösta i kyrkovalet. Kyrkovalet är något som inom kyrkan stundtals debatteras väldigt hårt då många anser att många partier bedriver politik i kyrkovalet som inte är för kyrkans bästa utan snarare handlar om partiets egna politiska agenda. Ett annat problem enligt många kristna är att en person som är exempelvis ateist eller jude kan bli medlem och på så vis förändra valresultatet. Frågan är hur stort detta problem är, och hur ska man annars göra kan man fråga sig? Ska man innan valet göra ett ”religionstest” där man får bevisa sin tro? Det lär ju i sådana fall inte bli första gången som kyrkan ger upp tanken på demokrati.
av Fredrik Sundqvist
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.