Den 24 oktober 1945, strax efter andra världskriget slut, trädde FN-stadgan i kraft och därmed bildades denna förening för fred. Många av föreningens utskott och deklarationer kom att bildas eller träda i kraft under andra hälften av 40-talet. Ett av dem är fredsorganet UNESCO som bildades en knapp månad efter FN. Men i dag för 64 år sedan bildades det utskott som ligger allra närmast mitt hjärta nämligen UNICEF, FN:s barnfond.

I mina ögon är det värsta brott en människa kan begå att skada barn och det allra värsta sättet att göra det på är genom pedofili. Till och med på fängelser för tungt kriminella, exempelvis Kumla, hålls pedofiler åtskilda från övriga intagna då det finns ett överhängande dödshot mot dem. Detta visar på att de allra flesta vill skydda barn men tyvärr vill inte alla det och det är därför UNICEF bedriver sitt arbete.

När UNICEF bildades var tanken att det skulle vara en kortvarig organisation som hade för avsikt att hjälpa nödställda barn som drabbats under det sex år långa världskriget. Under åren runt decennieskiftet mellan 40- och 50-talet höjdes röster för att organisationen skulle avvecklas då organisationen ansågs vara klar med sitt uppdrag. Som tur var fick inte dessa röster ett tillräckligt starkt gehör och 1953 beslutades att UNICEF skulle bli en permanent del av FN.

Även fast organisationen jobbade för barnens rättigheter så fanns det egentligen ingen definition av vilka rättigheter som skulle gälla för barn. Detta problem kom att lösas genom att FN:s generalförsamling år 1959 enstämmigt godkände deklarationen för barnens rättigheter. I denna deklaration står det bland annat att barn skall ha rätt till skydd, utbildning, hälsovård, tak över huvudet och dessutom näringsrik mat. Det finns tyvärr en skrämmande paradox och det är att många av de stater som skrev under deklarationen då och stater som skrivit under den senare inte följer den. Tyvärr är detta en ganska vanlig paradox, jag syftar bland annat på Kina som har skrivit på deklarationen för mänskliga rättigheter såväl som för barnens rättigheter men ändå fortsätter bryta mot dem var och varannan dag. Något som skrämmer mig är att de ledare som faktiskt försöker följa deklarationerna gör väldigt lite för att påverka skurkstaterna. Inom handeln och den ekonomiska sfären bestraffas man av lagen om man bryter ett skrivet avtal men när man bryter ett skrivet avtal som gäller mänskliga liv då finns det väldigt lite man kan göra, speciellt mot ett så ekonomiskt starkt land som Kina. UNICEF jobbar på många platser i världen och i många fall får de simma mot strömmen. Men detta är en fantastik organisation som på 64 år räddat livet på över 25 miljoner barn och givit åtskilliga fler en chans till ett bättre liv.

av Fredrik Sundqvist

Kategorier: Krönikor