I Sverige har vi haft sex stycken nationella folkomröstningar. I denna artikel kommer jag kortfattat gå igenom deras innebörd och resultat. Enligt svensk är folkomröstningar bara rådgivande, vilket innebär att riksdagen kan rösta emot en folkomröstning eller på annat sätt inte följa dem. Detta har hänt vid ett flertal tillfällen. Men för exakt 16 år sedan följde riksdagen folket och klubbade igenom beslutet från folkomröstningen några månader tidigare. Kan ni gissa vilken?
Den första nationella folkomröstningen i Sverige ägde rum 1922 och handlade om ett förbud mot alkohol. Med en knapp majoritet vann nej-sidan. I detta val följde riksdagen folkomröstningens linje och alkoholen fortsatte att vara laglig.
1955 röstade man om att införa högertrafik i Sverige för att underlätta resande till andra länder. Nej-sidan vann denna folkomröstning med bred marginal, över 80 % av rösterna var emot högertrafik. På sätt och vis valde riksdagen en annan väg då man 12 år senare beslutade att vi skulle övergå till högertrafik. Kl 5 på söndagen den 3 september 1967 bytte alla svenska fordon till högertrafik.
1957 ägde folkomröstningen om Sveriges pensionssystem rum. Det fanns tre linjer i detta val. Linje tre innebar en arbetsmarknadsbaserad tjänstepension som skulle förvaltas av företagen. Denna linje förespråkades av oppositionspartiet Högerpartiet (nuvarande Moderaterna) och kom att få klart minst antal röster. Linje två innebar frivillig tjänstepension garanterad av staten samtidigt som man skulle höja folkpensionen, som fanns sen gammalt. Den vinnande linjen var linje ett som innebar en allmän tjänstepension (ATP). Det fanns en splittring i regeringen inför valet då Socialdemokraterna förespråkade ATP-modellen medan det andra regeringspartiet Centerpartiet förespråkade linje två. Trots att de bara skiljde några få procentenheter mellan linje ett och två så drev socialdemokraterna igenom sin linje i riksdagen, vilket ledde till att koalitionsregeringen upplöstes.
1980 ägde en folkomröstning i en fråga som politiker än i dag diskuterar, jag syftar så klart på kärnkraftsfrågan. Även i detta val fanns det tre olika förslag. Det fanns ett ja-alternativ och ett nej-alternativ och så fanns det ett nej men inte nu-alternativ, som innebar att kärnkraften skulle avvecklas till år 2010, vilket också blev den vinnande linjen. Med facit i hand vet vi att detta inte har skett.
Den allra senaste folkomröstningen ägde rum 2003 och handlade om medlemskap i EU:s valutasamarbete EMU. Trots att Göran Persons socialdemokratiska regering var för ett inträde i EMU så vann nej-sidan, ett beslut som riksdagen respekterade.
Ni som kan er politiska historia anser nog att jag har glömt en viktig folkomröstning, den som handlade om ett svenskt medlemskap i EU. Jag valde att lägga den sist då den leder oss fram till dagens lucka. Processen påbörjades 1990 då den socialdemokratiska regeringen officiellt förklarade att man aktivt skulle börja söka ett medlemskap i EG. Moderaterna och Folkpartiet stötte enhälligt en sådan ansökan medan det inom Socialdemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna fanns stora splittringar. Miljöpartiet och Vänsterpartiet var de enda partierna som var emot ett medlemskap och var också de första att kräva en folkomröstning. Efter ett tag anslöt sig även de borgerliga partierna till denna linje, trots att det riskerade att ge dem det oönskade utfallet att folket inte ville gå med i gemenskapen. Eftersom Socialdemokraterna nu var ensamma i sin skepsis till en folkomröstning ställde sig även de positiva till slut.
Sommaren 1991 lämnades Sveriges officiella ansökan om svenskt medlemskap i EU, som gemenskapen döptes om till genom Maastrichtfördraget som implementerades samma år. Folkomröstningen kom att ske den 13 november 1994. När rösterna var räknade stod det klart att ja-sidan hade tagit en knapp seger. En dryg månad senare, den 15 december 1994, valde riksdagen att följa folkomröstningens resultat vilket ledde till att Sverige blev officiella medlemmar den 1 januari 1995.
av Fredrik Sundqvist
