Filmrecension: Inside Job



En klargörande beskrivning av en invecklad ekonomisk kris och en skrämmande berättelse om de som styr USA. Oscarbelönade dokumentären Inside Job öppnar upp tittarens ögon på mer än ett sätt.

Ibland är vi väldigt säkra på hur rättvisa ska skipas. När Gaddafi började gå loss på sina egna landsmän reagerade väst nästan omedelbart genom militära och ekonomiska sanktioner mot diktatorn. När World Trade Center raserades inleddes en ursinnigt målmedveten jakt på Usama bin Ladin och al-Qaida. Men när miljontals människor världen över tvingats bort från sina hem och under fattigdomsgränsen till följd av en amerikansk ekonomisk kris, vem eller vad står då som skyldig? I en situation där de flesta inte ens är riktigt säkra på vad som har hänt är det lätt att det inte sker något ansvarsutkrävande. Skaparna bakom Inside Job vill lösa problemet genom att presentera en djupgående men samtidigt lättillgänglig granskning av finanskrisen. Resultatet är en utmärkt film – men en obehaglig verklighet.

Inside Job börjar med att nysta upp det tilltrasslade garn av amerikansk politik och ekonomi som ledde fram till 2008 års kollaps. Det historiska motståndet till en reglerad finansmarknad. Mäktiga investmentbanker. Ansvarslösa lånebeviljanden och övervärderingar av lånefodringar, bostadsbubblan. Pusselbitar som levt i ens medvetande utan att någonsin helt lägga sig på plats presenteras i filmen på ett lättillgängligt sätt, med Matt Damons trygga röst som guide. Allteftersom de pedagogiska Power Point-liknande första delarna av filmen rullar börjar dokumentären avslöja sitt egentliga syfte. Amerikanska medelålders män med högt blodtryck intervjuas, bankchefer, professorer, styrelseledamöter, och de blir alla allt rödare i huvudet när frågor om moral, vilseledning av kunder och konsultuppdrag med intressekonfliktsstämpel kommer på tal. Tittaren inser att det finns individer som faktiskt kan anses vara nästan direkt skyldiga till kollapsen, individer som enligt filmen tjänat ohyggliga summor samtidigt som en stor del av befolkningen drivits från sina hem.

Filmens avslutande del är nästintill direkt obehaglig. Vi påminns om att det här inte är en dokumentär som beskriver en avslutad del i historien, en berättelse om en kris som vi har klarat oss helskinnade ifrån. Det här är en berättelse om vår nutid. De personer som pressas i dokumentärens intervjuer, och framförallt de som inte vågat ställa upp på intervjuerna, sitter idag som ledare för USA:s universitet, som chefer för de organ som ska kontrollera finansmarknaden och som rådgivare till Barack Obama.

Inside Job är en oerhört viktig film, och borde ses av alla som någon gång använt pengar. Visserligen lider den lite av att vara en dramatiserande dokumentär, personerna i filmen porträtteras antingen som goda eller onda, och girighet verkar vara den enda förklaringen till krisen. Dock är detta grepp nödvändigt för att upprätthålla en röd tråd och tittarens intresse – dessutom borde folk ha lärt sig av Michael Moores något vinklade dokumentärer att förhålla sig kritiskt till den här typen av filmer. Händelserna kring finanskrisen har för många av oss blivit ett avslutat och slarvigt genomläst kapitel, men skaparna av Inside Job ber oss att stanna upp och läsa om lite noggrannare. Med ens blir det då uppenbart att vi har missat halva intrigen, och aldrig riktigt förstått hur allvarlig situationen är.

Av: Edvard de Fine Licht