Foto: Unsplash.com Sedan Donald Trump under hösten 2024 valdes in till en andra period i Vita huset har det politiska läget i världen förändrats betydligt. I takt med att politiken blir mer och mer instabil förändras också bilden av USA, och idag är många svenskar mer amerikakritiska än kanske någonsin Läs mer
Anton Håkansson writes that no matter who wins this election one thing is clear: there are grave and deep-seated issues with the American political landscape.
I somras läste jag en kurs som heter God Bless America. Den handlade om USA:s kristna historia och samtid. Trump beskrevs där som den första okristna presidenten, men som samtidigt har sina mest förtrogna bland den kristna högern. Vad betyder det? Varför bryr sig inte den kristna högern när han poserar Läs mer
Bland flyktingar från Hitler-Tyskland fanns det en särskild favorithistoria som muntrade upp de som lyckat ta sig till Nordamerika och de Förenta Staterna. Två gamla bekanta på flykt färdas i båt över Atlanten, den ene mot Europa, den andre mot Amerika. När fartygen passerar varandra utbrister de samtidigt: “Är du Läs mer
I premiäravsnittet av SVT:s nya utrikesmagasin Utrikesbyrån (4/3-20) var temat hur etnisk mångfald i USA påverkar partiernas valstrategier, vilket hintas om redan i avsnittets titel “De sista vita valen”. En av programmets gäster, Europaparlamentarikern Sara Skyttedal (KD), var inbjuden i egenskap av att ha kampanjat för Republikanerna i presidentvalet 2012. Läs mer
Är man en ”political junkie” och har hjärtat på andra sidan Atlanten vet man att 2014 inte är året då Sveriges Riksdag byter färger eller en ny uppsättning ledamöter svärs in i Bryssel, utan året för det amerikanska mellanårsvalet. De s.k. ”Midterm-elections” äger rum vart fjärde år då endast respektive delstat håller val utan att dela valsedel med nationellt omspännande presidentkandidater. Då 2014 äger rum sex år efter Obamas tillträde, 15 av 17 osäkra senatposter hålls av demokrater, varav många representerar illröda stater, och nationens aptit för presidentens politik mättats något av den katastrofala lanseringen av Obamacare-hemsidan, är läget bäddat för det beryktade ”Six-Year Itch”.
Av: Alexander Dannerhäll
Amerikansk imperialism är ett fenomen som kastas runt till höger och vänster oavsett om det gäller kulturimperialism eller militärhegemoni. Trots det syns inga spår av den amerikanska flaggan i f.d. kolonier och inget annat land firar den amerikanska presidenten som statsöverhuvud. Även fast amerikansk militär närvaro och utbrett kulturellt inflytande inte är någon hemlighet hamnar landets alltjämt blygsamma historia som kolonialmakt i skymundan.
Av: Alexander Dannerhäll
Det amerikanska migrationssystemet har länge varit defekt och otillräckligt, men i 2012-valets kölvatten ser läget bäddat ut för förändring. Latino-väljarnas övertygande avvisande av republikanerna har tvingat etablissemanget att ändra riktning för att bibehålla sin politiska överlevnad som annat än ett minoritetsparti. Demokraterna har länge utgett detta som prioritet men på grund av brist på politisk vilja och kapital har reform uteblivit. President Obamas seger i valet vilar till stor del på hans stöd från latino-väljare och han betonade behovet för grundläggande reform i sitt installationstal. På den amerikanska politiska himlen finner man inte mycket att hurra för nuförtiden, vare sig det gäller kontinuerliga budgetkriser eller korruption men då politisk nödvändighet signalerar bördig jord för en efterlängtad vändning, ser problemen i det amerikanska migrationssystemet ut att i varje fall delvis få en lösning.
Av: Alexander Dannerhäll
Anpassad. Original: BlueDevil
Jag har i Panorama skrivit många artiklar om amerikansk politik och i synnerhet om presidentvalet och dess kandidater. Om fyra år skall det åter väljas ny president i det stora landet i väst och jag tänker nu försöka spå i framtiden och försöka fastslå vilka som kommer vara huvudfavoriterna för de två partierna.
Av: Fredrik Sundqvist
Bild: killerturnip
Det har gått 18 månader sedan jag publicerade min första artikel om eurokrisen. Då var det många som väntade på en ”Grexit” vilken dag som helst. Men Grekland har överlevt och senast den 27 november blev det klart med nya stora lån samt en skuldavskrivning på 30 miljarder euro. Nyheten hälsades med stor optimism i Grekland där man nu äntligen ser en möjlighet till andrum för att ta sig ur krisen. Efter alla turer fram och tillbaka har euroländerna visat sin fasta beslutsamhet att hålla unionen intakt. Men vad har egentligen förändrats?
Av: Jonathan Jelves
Bild: Erik Cleves Kristensen
Colombia. Ett av världens vackraste länder, med höga berg, djupa regnskogar och kust mot två världshav. Egenskaper som ingen någonsin tänker på, då de ständigt hamnar i skuggan av landets andra kännetecken: Colombia producerar 70% av allt kokain i världen, en industri som lett till världens största antal internflyktingar och ett politiskt läge där hela nationen är fastlåst mellan den ökända FARC-gerillan och den lika våldsamma paramilitären. Kidnappningar, mord och korruption är vardag, och så djupt rotade i kulturen och politiken att få tror på en lösning över huvud taget. Men frågan är om inte en enda förändring egentligen skulle räcka?
Av: Blanche Jarn Läs vidare
Julklappen längst upp på världens önskelista kom inte i år heller. Arrangörerna av COP 18 kallar slutresultatet för ”The Doha Climate Gateway”, ett löjeväckande namn för något som är lika tomt på gediget innehåll som det låter. Det är en passande, sorglig slogan för staden som även inledde den senaste och numera urspårade WTO-förhandlingsrundan. I olika grader av besvikelse beskrivs nedan varför mötet knappast förtjänar sitt självvalda epitet utan snarare har gjort sitt bästa just för att inte öppna upp för högre ambition och större handling, samt varför vi alla just därför måste lära oss så mycket vi kan om klimatförhandlingarna.
Av: Tim Isaksson