SACO tipsar: ”Om du har möjlighet så är det bäst ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv att börja plugga direkt efter gymnasiet och inte ta något sabbatsår. Annars tar det längre tid innan du börjar tjäna så mycket pengar att du får tillbaka det du investerat i din utbildning”. What a load of bullshit vill jag säga.

Av: Josefine Rutgerson

Detta lilla tips är något av det första gymnasieeleverna kunde läsa i SACO:s utbildningsguide igår på deras gymnasiemässa i Malmö. Jag var där som representant för mitt förbund, Akademikerförbundet SSR, och jag kan inte hjälpa att känna mig irriterad över detta påstående. Det känns mer som något regeringen skulle vilja vilseleda elever med då de, med skatten i baktanken, vill att studenter ska börja jobba så fort de kan. Med andra ord vill de börja mjölka kon så fort som möjligt. I min tidigare artikel skrev jag om hur ekonomiska incitament ska pressa studenter till att fortare välja rätt utbildning. Från regeringens sida, som stirrar sig blint på siffror, kan man förvänta sig sådant beteende men inte från Sveriges akademikers centralorganisation!

Det de menar med påståendet är ju att vissa utbildningar har såpass dålig ingångslön att löneökningen blir för långsam för att det ska vara värt att ta studielånen de flesta tvingas ta. Investeringen studenten gör i sin framtid misslyckas liksom och den tjänar inte nämnvärt mer än vad den skulle gjort på ICA och då med studielån att betala av. Snacka om dyster prognos att ge till de blivande studenterna. Jag ser dock inte hur ett sabbatår mer eller mindre kan spela så stor roll när det är ingångslönen som är roten till problemet. Satsa på att höja ingångslönerna istället för att få elever att göra ett förhastat utbildningsval vilket ändå leder till att examen drar ut på tiden när de byter program.

Och hur kan SACO inte se värdet i det, enligt mig, heliga sabbatsåret? Det är ju under sabbatåret som man kan lära känna sig själv bättre då man bryter sig ifrån de senaste tolv årens rutiner och prövar nya saker. Jag var själv dödstrött på att plugga efter gymnasiet, men efter ett halvårs slit på ett kryssningsfartyg var jag redo att börja plugga igen och jag hade insett att även om plugget känns svårt ibland är det värt det för jag ville aldrig mer ha ett jobb där jag gjorde exakt samma sak dag in och dag ut!

Dessutom tycker jag det är en krass syn SACO förmedlar till gymnasieeleverna när de framhäver en maximerad lön som en så viktig del i beslutet om ens utbildning. Om vi ska dra det åt det hållet så är ju det bästa tipset att utbilda sig till svetsare och jobba hårt i några år. Då har till och med läkare svårt att hinna ikapp lönemässigt. Men hur blir det då med passion för sitt jobb? Jag skulle våga säga att passionen fungerar som en mycket bättre motivationsfaktor inför kommande långa yrkesår än en maxad lön.

Detta tips var därför ingenting jag spred bland de gymnasieelever jag pratade med under mässan. Något jag dock märkte under mina samtal var att ungdomen är hoppfull. De flesta av dem jag pratade med verkade se vidareutbildning som en slags ”quick-fix” där synen var att bara man skaffar sig utbildning får man bra jobb automatiskt och livet blir därmed rosenskimrande. Jag hade inte hjärta nog att helt spräcka deras drömmar, men varnade dem i alla fall för de arbetsmarknader som är i obalans. För vi som redan studerar vet ju bättre. Arbetsmarknaden, it’s a djungle…

Kategorier: Krönikor

2 kommentarer

Kommentarer är stängda.