Den 25 januari är det två år sedan demonstrationerna startade på Tahrirtorget i Kairo. Ett 18 dagar långt folkligt uppror som grundade sig i frustration över fattigdom, orättvisor och polisens makt och som skulle få landets dåvarande ledare Hosni Mubarak att till slut stiga åt sidan. I västerländsk media hyllades sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube och Bambuser för den roll de spelade under revolutionen. Jag skrev en artikel om just det och menade att användandet av sociala medier som verktyg för att mobilisera åsikter och människor påskyndade processen men att revolutionen skulle ha startat förr eller senare – oberoende av de sociala medierna. Då, i februari 2011, inledde jag med påståendena ”Fruktade av auktoritära ledare. Allt mer hyllat som ett verktyg i demokratiseringsprocessen.” Nu pågår nya demonstrationer i Egypten, men de sociala mediernas roll har det varit förhållandevis tyst om. Här frågar jag mig vad som har hänt sedan dess.
Av: Jennie Wadén
Någon som vet är Mahitab Ezz El Din. Hon är doktorand vid Örebro Universitet och hennes forskningsområden är medieetik, global kommunikation och media och konfliktforskning. Jag frågade henne om hur användandet av sociala medier har utvecklats i Egypten sedan starten på den arabiska våren.
Fler använder sociala medier idag
En del har hänt under tiden som gått sedan den 25 januari 2011. En Egyptisk familj har som en hyllning till det sociala nätverket döpt sitt nyfödda barn till Facebook. Samtidigt har begrepp som Twitterrevolution kritiserats för att exkludera den majoritet av befolkningen som inte ens kan läsa och som aldrig hört talas om sociala medier. Under den senaste tiden har också nya demonstrationer tagit fart i Kairo. Den här gången riktas protesterna mot landets första demokratiskt valda president Muhammad Mursi och den förordning som han nyligen presenterade om att inga av de beslut han har fattat sedan han kom till makten kan överklagas eller upphävas fram till dess att en ny konstitution trätt i kraft. Information pumpas ut på Twitter under hashtags som #Tahrir och #Egypt, men speciellt uppmärksammat har inte användandet av sociala medierna blivit den här gången. Kanske har de blivit ett naturligt inslag i samhällsdebatten och helt enkel inte är speciellt intressant att uppmärksamma längre.
– Efter den arabiska våren har alla börjat utnyttja internet: revolutionära, militären och den islamistiska rörelsen. Det är först efter den som presidentadministrationen, politiska partier, medborgare och militär alla har skapat sina egna platser på internet där de kan sprida sin information, säger Mahitab Ezz El Din.
Hon menar att framför allt fler vanliga människor började använda sociala medier efter den 25 januari och politikerna började kommunicera med medborgarna mer genom dessa kanaler. Många debatter pågår hela tiden och bilder, videor och nyheter sprids genom de sociala medierna. Egypten ligger nu i topp globalt om man ser till andelen facebookanvändare i landet. Från 5 miljoner användare innan revolutionen har siffran nu stigit till 9 miljoner.
Hur traditionell media i Egypten förhåller sig till de sociala medierna har också förändrats. Traditionell media har börjat utnyttja olika forum online för att nå ut till sin publik på nya sätt. De har skapat plattformar där publiken kan delta i politisk diskussion.
Det är numera också vanligt att nyhetssändningarna i TV har speciella inslag där de tar upp och rapporterar om vad som debatteras online.
– Man skulle kunna säga att sociala medier införde sig själva som nyhetskälla åt de traditionella medierna på ett sätt, förklarar Mahitab.
På så vis når man en större del av befolkningen, för man får samtidigt inte glömma av att det finns många som av olika anledningar inte kan ta del av det som sker i dessa kanaler, till exempel analfabeter och de som inte har tillgång till internet alls.
Fortfarande fruktat av (icke-)auktoritära ledare
Hur var det då med påståendet att sociala medier skulle vara fruktat av auktoritära ledare?
– Något som är intressant, säger Mahitab, är att när man bad tjänstemän inom staten reflektera över vad som hände under demonstrationerna 2011, var många av dem överens om att det som hände bara var en aktion av ett gäng ungdomar vars åsikter och handlingar inte var värda att lägga vikt vid.
Uppenbarligen trodde man att lösningen på upproret var enkel. Stängde man bara ner internet och mobilnätet skulle man också tysta dem som opponerade sig.
Genom att försöka lösa problemet på det sättet visade det sig hur mycket man hade underskattat de sociala nätverkens potential för att skapa ett offentligt rum, där åsikter hade kunnat växa sig tillräckligt starka och motståndskraftiga, menar Mahitab.
Revolutionen fortsatte, även utan internet. Folket hade enat sig, och folket var fler än de där upproriska ungdomarna som gapade efter förändring, Till och med efter fredagsbönen kom uppmaningar till demonstration – genom moskéernas högtalare.
– Att stänga ner internet eldade bara på demonstranterna ännu mer. Det här fick folket att inse hur mycket makt deras röster ändå hade, fortsätter Mahitab.
Nu verkar det som om landets ledning har ändrat uppfattning om potentialen hos de sociala nätverken. Det har bland annat stiftats flera lagar i syfte att kontrollera internetanvändandet i Egypten. Teknik används för att övervaka och kartlägga beteenden och diskussioner som äger rum online. Landets ledning använder sig också av personer som surfar runt och deltar i debatten på olika sätt. Självklart med uppdraget att försvara presidentens ståndpunkter och regeringens åsikter.
Viktig men inte avgörande
Mahitab menar att framställningen av sociala mediers roll i västerländsk media var överdriven, men säger också att de som verktyg kunde göra folket till aktiva medborgare. Men revolutionen skulle ha skett förr eller senare, för missnöjet hade redan spridit sig och växt sig starkt även utanför den virtuella världen. Den som följde traditionella medier i Egypten innan 25 januari kunde märka att rapporteringen även där var mer kritisk och verkade till viss del uppmuntrande för folket att agera emot orättvisorna.
Och folket fortsätter att agera. Om man ser internetanvändande som positiv för demokratisering så går det åt rätt håll i Egypten (även om många frågar sig hur demokratisk Muhammad Mursi egentligen är). Under 2011 fanns det närmare 26 miljoner internetanvändare i landet. Idag finns det 34 miljoner och enligt Mahitab så kommer fler och fler online varje dag för att bygga nätverk och utbyta åsikter med andra. Det verkar alltså som om både landets ledning och medborgare har sett vad användandet av sociala medier kan bidra till.
Fler aktiva användare och fler lagar för att kontrollera användandet. En av dessa utvecklingar är väldigt positiv för landets utveckling.
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.