Lucka 14: Sociala mediers roll i Egyptendemonstrationerna – uppföljningen
Den 25 januari är det två år sedan demonstrationerna startade på Tahrirtorget i Kairo. Ett 18 dagar långt folkligt uppror som grundade sig i frustration över fattigdom, orättvisor och polisens makt och som skulle få landets dåvarande ledare Hosni Mubarak att till slut stiga åt sidan. I västerländsk media hyllades sociala medier som Facebook, Twitter, Youtube och Bambuser för den roll de spelade under revolutionen. Jag skrev en artikel om just det och menade att användandet av sociala medier som verktyg för att mobilisera åsikter och människor påskyndade processen men att revolutionen skulle ha startat förr eller senare – oberoende av de sociala medierna. Då, i februari 2011, inledde jag med påståendena ”Fruktade av auktoritära ledare. Allt mer hyllat som ett verktyg i demokratiseringsprocessen.” Nu pågår nya demonstrationer i Egypten, men de sociala mediernas roll har det varit förhållandevis tyst om. Här frågar jag mig vad som har hänt sedan dess.
Av: Jennie Wadén
Vi vet alla att Afrika är en fattig kontinent, vi vet att människor på många ställen går hungriga och att många länder är djupt skuldsatta. Vi vet också att det en gång i tiden fanns kolonier varifrån människor fraktades som boskap över Atlanten och att dessa kolonier utnyttjades för sina naturresurser och arbetskraft för att göra kolonialmakterna än rikare. Vad man mer sällan kanske reflekterar över är vilka hinder de nya afrikanska regeringarna efter självständigheten hade att brottas med, vilka faktorer som tvingade in stora delar av Afrika i extrem fattigdom och skuldkris och hur den systematiska överföringen av tillgångar fortsatt efter självständigheten. Afrika har ärvt sina motgångar. 
