Ett skepp till Gaza kommer lastat medan Carl Bildt är i Lund

Text: Martin Pehrsson

Redan utanför kunde man känna stundens allvar. För undertecknad som missade morgonens nyheter den 31 maj, kom beskedet att israeliska militären beskjutit en båt som försökt förmedla förnödenheter till Gaza som en stor överraskning. Till min hjälp hade jag dock representanter för Vänsterpartiet som delade ut flygblad och fördömde attacken. Lite mer i skuggan delades det även ut flygblad om att Sverige borde ta hem sina trupper från Afghanistan.

Cirka 16.03 vandrade Carl Bildt in i universitetsaulan med sin dotter Gunnel Bildt, som läser biokemi vid LTH och är aktiv barmästare på Göteborgs nation. Han inledde föredraget – anordnat av UPF och med titeln Sveriges röst i Europa, Europas röst i världen – med att återberätta vad som hade hänt i Gaza under morgonen och att Sverige i detta läge inte borde skicka hem några ambassadörer. Han tyckte snarare att det fanns för få svenska diplomater på plats som kunde ta hantera de problem som väntades uppkomma. Samtidigt menade utrikesministern att de ögonblicksbilder som vi nu såg var viktiga att placera in i ett större, långsiktigt perspektiv på den 60 år långa konflikten mellan Israel och Palestina.

Brytpunkter

Efter den inledande nyhetssammanfattningen tog Bildt upp vad han menade var fyra brytpunkter i Sveriges utrikespolitik.

1. Kalmarunionens upplösning, när Gustav Vasa 1523 deklarerade självständighet genom att anföra att svenska folket inte längre ville ha en dansk kung som statsöverhuvud. Vasa byggde därefter upp den svenska statsförvaltningen genom starka institutioner och en stark armé, mycket tack vare naturresurser som koppar, silver och trämaterial.

2. När Gustav II Adolf 1630 landsteg i Tyskland och Sverige blev en del av det 30-åriga kriget, som i efterhand kan ses som ett av de blodigaste krigen någonsin eftersom en tredjedel av Europas befolkning dog. Under kriget och till viss del efter sågs Sverige som en europeisk stormakt, med högt anseende bland den europeiska makteliten. Detta anseende varade fram till 1709 när Karl XII fick se sig besegrad vid slaget i Poltava. Hoppet om en blivande stormakt levde dock kvar under 1700-talet fram till Napoleonkrigen i slutet av århundradet och början på 1800-talet. När Sverige förlorade Finland till Ryssland 1808 kallades den franska marskalken Jean Baptist Bernadotte till att bli kung och blev Karl XIV Johan. Under hans tid vid kungamakten lyckades Sverige genom tur och skicklighet hålla Sverige utanför krigen i Europa, där de största hoten kom från Tyskland och Ryssland.

3. 1989. Tyskland enades, Sovjetunionen föll sönder, baltstaterna bildades och vi såg början på Jugoslaviens sammanbrott. Bildt tog upp att Sovjetunionens fall var anmärkningsvärd då imperiers fall historiskt oftast har lett till krig. Istället förstärktes det Europeiska samarbetet genom en ekonomiskt och politisk integration för att krig på europeisk mark i framtiden ska bli otänkbart.

4. EU-medlemskapet. 1995 gick Sverige tillsammans med Finland och Österrike med i EU. Den efterföljande utvidgningen i central- och Östeuropa har medfört att den europeiska unionen idag har 100 miljoner fler medlemmar. Uppbyggnad och standardiseringen av regler och konventioner genom Maastricht 1993, Amsterdam 1999, Nice 2003 och Lissabon 2009, som nu till slut gick igenom, har lett till ett starkare EU. Bildt menade att vår generations viktigaste uppgift är att bygga upp ett samarbete som är så starkt att krig inte kan återkomma på europeisk mark. Istället för att exportera världskrig borde vi exportera idéer och regelverk till andra behövande nationer.

EU i världen

Därefter började Bildt prata om EU:s roll i världen och hur det typiskt sett går till. Bildt nämnde bland annat de möten han haft med de styrande i organisationen ASEAN, vars medlemsländer har en total befolkning på 600 miljoner jämfört med EU:s 500 miljoner, samt Afrikanska unionen med dess 53 medlemsstater med en sammanlagd befolkning på nästan 1 miljard. Ett annat viktigt samarbete är det med Östliga partnerskapet som involverar länder som Ukraina, Georgien, Moldavien med flera. Möten med ledare från Nordafrika- och Mellanöstern är också viktiga. De viktigaste frågorna då utöver konfliktlösning är befolkningsdynamiken, eftersom populationen förväntas öka med 160 miljoner människor, och hur man kan säkra en stabil ekonomisk tillväxt. Bildt betonade att det bara är vid vissa tillfällen som EU verkligen kan utöva inflytande på det globala planet, och det är när alla medlemsländernas utrikesministrar agerar som ett kollektiv. Den 1 juni var ett sånt tillfälle när Bildt medverkade på ett toppmöte för EU:s 27 statministrar med representanter från Ryssland och Tyskland.

Bildt pratade också kort om dagens svenska utlandsinsatser och sade att det fortfarande är oroligt i Kosovo och att det var FN som bad EU om hjälp för att upprätthålla säkerheten kring flyktinglägren i Tchad samt i Aiden-viken, där en stor del av maten från World Food Programme tidigare kapades.

Frågestund

Någon undrade vad en svensk utrikesminister gör. Bildt svarade bland annat att det just nu är mycket jobb med det nordiska samarbetet, t.ex. sammansättningen av den svensk-finska ambassaden i Kabul och en möjlig svensk-norska ambassad, men även uppbyggnaden av det politiska ramverket runt koncentrationen av biståndsmedlen till Afrika. Sen ägnas ju mycket tid till kontakten med EU:s utrikesminister Catherine Ashton samt de 26 andra utrikesministrarna som träffas minst en gång i månaden. Även uppbyggnaden av strategiska allianser med länder som Kina, Indien, Sydafrika och Brasilien, men även framtida EU-medlemmar som Turkiet, står högt på agendan.

Angående Sveriges ställning gentemot Vitryssland svarade Bildt att det tidigare fanns en spärrlista med personer från Vitryssland som inte fick komma in i Europa på grund av valfusk med mera. Efter ett samtal med Vitrysslands utrikesminister sade Bildt att han kommer använda mycket starka ordalag mot Vitryssland i ett kommande utskottsmöte, ett Vitryssland som är stark personifierat av president Lukasjenko.

För att uppnå en tvåstatslösning i Mellansöstern sade Bildt att det främsta medlet är medling genom både diskret och öppen diplomati, där mycket bygger på att de palestinska partierna Fattah och Hamas närmar sig varandra. Bildt nämnde även de underverk som palestiniernas premiärminister gjort genom att börja bygga statliga institutioner för en möjlig palestinsk stat.

På frågan om uppbyggnaden av den nyinrättade Europeiska utrikestjänsten, beskrev Bildt läget i Bryssel som det är i Washington efter ett presidentval. Ingen vet vilken roll eller titel de kommer att få men alla har en ambition att verka och förändra. Samtidigt gav han tipset åt nyexaminerade med ett stort intresse för utrikespolitik att det mest stimulerande är att arbeta fyra–fem år inom utrikesförvaltningen, några år i EU:s utrikestjänst samt några år i FN-organisationen för att kunna dra nytta av de olika erfarenheterna samt bredda sin kompetens.

Den avslutande frågan gällde vilken roll den europeiska utrikesministern Catherine Ashton väntas få. Bildt menade här att istället för en Europeisk utrikeminister är det bättre med fler deputies, ställföreträdande, eftersom EU blir mer och mer efterfrågade att närvara vid toppmöten över hela jorden. Betydelsen av EU och dess förmåga att lösa konflikter kanske visar sig värdefull för Ship to Gaza och den fortsatta utvecklingen i Israel–Palestina-konflikten.

av Martin Pehrsson