Efter etthundraelva år av intressanta intervjuer med fantastiska och beundransvärda gäster, sänder Studentafton för första gången i historien en livestream-intervju.
Edward Snowdens ansikte dyker upp på den stora duken och möts av ett hav av ettusen entusiastiska studenter som överväldigar Edward med applåder. Det rycker i Edwards mungipor, han ser genuint rörd ut.
Journalist och kvällens moderator Andreas Ekström ställer en första fråga: var det värt det?
Demonstranter i Berlin med masker föreställande Edward Snowdens ansikte. Foto: Mike Herbst
För tre år sedan bodde Edward Snowden på Hawaii, vilket han själv beskriver som världens vackraste plats. Han bodde tillsammans med kvinnan som han älskade, och hade ett schysst jobb. Snowden arbetade för att främja säkerhet, och för att kunna skapa säkerhet och utplåna terrorism var han tvungen att massövervaka människor. Alltså inte bara tänkbara terrorister, utan vanliga människor, människor som du och jag. Edward gav sig in i branschen med en stark tillit, tillit till sitt land och till regeringen, tillit till sitt jobb och att det han gjorde verkligen var att arbeta för att skapa säkerhet. Men någonting hände. Han beskriver det själv som att han nådde en moralisk gräns, som när man har sett så mycket orättvisa att man blir mätt, orkar bara inte se det längre. Plötsligt fick han nog, och Edward säger: när jag väl nådde den gränsen, förändrade det mig.
Detta är inte rätt, det är inte moraliskt, det är inte säkerhet, det är inte demokrati.
Edward Snowden blåste i visselpipan, och läckte hemligstämplat material till media. Han övergav sitt paradis på Hawaii och sin flickvän, och försvann i exil.
Var det värt det? Svaret är: JA, Det var värt det, och jag skulle göra det igen, fast då skulle jag göra det tidigare.
Edward säger att man inte kan ha både massövervakning och säkerhet samtidigt. Detta är så sant. När vi pratar om säkerhet, vems säkerhet är det då vi pratar om? En realist menar såklart att säkerhet handlar om statens säkerhet, ett hot är ett yttre hot, någonting som hotar statens överlevnad och statens suveränitet. Men vad är egentligen en stat? Enligt kritiker och konstruktivister är staten endast en social konstruktion, och när vi pratar om säkerhet borde vi prata om individers säkerhet. Säkerhet borde vara till för människor, inte stater. Massövervakning tillhör säkerhetsteorin som främjar staters säkerhet, det är ett pris som individer får betala för att staten ska förbli säker. Priset är frihet och avskildhet.
Självklart påverkar yttre hot även individers säkerhet, men faktum är att massövervakning aldrig har lyckats stoppa en terrorattack, och gemene amerikan har fortfarande större chans att bli dödad av sin lokala polis än av en terrorist. Kanske känner ändå majoriteten av befolkningen att det känns bra att bli övervakade, att Edward bara har öppnat dörren för anarki. Det vet vi däremot inte med säkerhet eftersom ingen någonsin har blivit tillfrågad huruvida det verkligen känns okej. Istället har de ansvariga undanhållit information och ljugit om att de bedriver massövervakande aktivitet. I en demokrati ska befolkningen vara med och bestämma, och regeringen ska inte ljuga och spionera på folket. Argumentet varsågod och titta, jag har ändå ingenting att dölja, rimmar med, jag bryr mig inte om yttrandefrihet för jag har ändå ingenting att säga. Ingen har någonsin rätt att läsa i min dagbok, oavsett om jag skriver hemligheter där eller inte. Mitt privatliv är min rättighet som människa och är precis lika viktig som religionsfrihet eller rätten att älska vem jag vill.
Snowden vill göra världen säker och pålitlig. Han uppmanar oss att ständigt vara kritiska, och tillägger att lagar inte borde stå i vägen för moral och rättvisa. Det lagen säger är inte alltid förenligt med vad som är den rätta saken att göra.
Intervjun avslutas med att Snowden får önska en gäst till Studentafton. Han skrattar och vrider sig lite i stolen. Tillslut svarar han, att det är ingenting han själv vill bestämma.
Thats not for me to say. All opinions are always better than a single opinion.
Här mina vänner, har vi en sann kämpe för demokrati. Lyssna på intervjun i Studentaftonpodden. Den sänds på Söndagen den 7e februari kl 17.00.
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.