Som bekant beslutade regeringen i augusti 2014 om en utredning, som senare övergick i en parlamentarisk kommitté, vilken skulle utreda möjligheterna till en ny sexualbrottslagstiftning. Frukten av arbetet går nu att beskåda i form av ett betänkande på dryga 500 sidor, men det är viktigt att ha i åtanke att det ligger åtskilliga år av förarbete bakom det nya lagförslaget. Praktiker, forskare och föreningar såsom FATTA har alla bidragit till vad som nu slutligen har författats, på ett eller annat sätt. Men än är det inte klart. Nästa skede i processen är att skicka betänkandet på remiss, där berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter får lämna synpunkter. Därefter skriver regeringen ett utkast till lag (lagrådsremiss), som ska godkännas av Lagrådet innan det slutligen hamnar på riksdagens bord för omröstning. För ovanlighetens skull råder det konsensus mellan samtliga partier, vilket bäddar för en smärtfri votering. Tyvärr går det inte att säga detsamma om verksamma jurister, som har delat in sig i olika uppfattningar om vad den tänkta lagen kommer att leda till. Å ena sidan hävdas det att lagen kommer att förvärra det som vi så innerligt försöker att undvika: att skuldbelägga offret. Lagförslaget riskerar att leda till att fokus flyttas och återigen placeras på kvinnan – hur betedde du dig för att visa att samtycke inte förelåg? med tillhörande integritetskränkande och närgångna frågor. Dessutom menas det att den inte kommer att leda till fler fällande domar, så vad är poängen? Å andra sidan lyfts det fram att vi kommer åt ett mer grundläggande problem, hur samhället ställer sig till våldtäkter – det vill säga att vi får en normerande effekt. Enbart frivilligt sex ska vara okej, och det enligt lag. Det omdiskuterade rekvisitet samtycke har slutligen formulerats i termen frivillighet. Dessutom har kommittén bland annat valt att ändra på ordalydelsen våldtäkt, till förmån för en gradering av olika sexuella övergrepp. Tanken är att leda bort föreställningarna om att det måste finnas ett våldsamt inslag, det vill säga något synligt som går att peka på.
Att lagförslaget inte kommer att leda till fler fällande domar generellt, är de flesta ense om. Dock kommer det föreslagna oaktsamhetsrekvisitet att leda till en utökad kriminalisering. Frågan kommer då att bli om du har agerat grovt oaktsamt och borde ha förstått att det du gjorde inte var okej. Oaktsamhetsrekvisit är vitt förekommande i svensk rätt, till exempel vad gäller skadeståndsfrågor. Vidare föreslås en ny, högre uppställd grad benämnd synnerligen grovt brott, för bestämmelserna om sexuellt övergrepp och sexuellt övergrepp mot barn. Med stöd av denna regel ökar möjligheterna att utdöma hårdare straff. Dock, precis som tidigare, kommer en individuell bedömning att göras från fall till fall, varför det inte enkelt går att svara på frågor såsom måste ett tydligt ja/nej framföras innan samlaget?
En liten vägledning kan vi dock finna i justitierådet tillika ordföranden för sexualbrottskommittén Mari Heidenborgs uttalande i Studio Ett (5/10): ”Ett samtycke måste uttryckas positivt, antingen verbalt genom ord, eller genom fysisk respons.” Just fysisk respons är viktigt i sammanhanget. För närvarande läggs stor vikt vid hur du reagerar under våldtäkten. Helst ska du skrika, sparka eller göra något sorts motstånd, för att få trovärdighet. Men det vanligaste sättet att reagera är faktiskt tvärtom – du fryser till! Denna ”frysreaktion” har undersökts av Anna Tiihonen Möller, läkare vid Södersjukhuset som tillsammans med Karolinska institutet genomfört en studie om våldtäkt, vid namn Tonic immobility during rape. Av de 298 patienterna inkluderade i studien hade hela 70 % uppgett att de blivit som paralyserade under våldtäkten. Denna kroppsreaktion (tonic immobility) kommer automatiskt, och är väldokumenterad hos djur som upplever att hotet inte är lönt att bekämpa.
Just därför är det så viktigt med kunskap kring detta. Ta till exempel advokaten Thomas Bodström, som i Gomorron Sverige (6/10) påpekade att ”nästan alla människor ju vet om att [våldtäkt] inte är okej.” Och det är just det som är problemet. Ja, måhända att folk principiellt förkastar brottet våldtäkt. Men problemet ligger i att det finns oräkneliga fördomar om hur en våldtäkt ser ut, och våldtäktsmän förstår sällan att det är just en våldtäkt de utsatt sitt offer för, till exempel om hen fryser till. Om du inte ser dig som en våldtäktsman kommer du inte heller att känna dig träffad, och då kommer du inte att ta åt dig. Men med en ny lagstiftning som sätter en tydlig gräns för vad som är ömsesidigt sex, kan vi förhoppningsvis bryta ner de härskande fördomarna. För värre kan det ju knappast bli.
1 kommentar
Kommentarer är stängda.