Presidenten som ropade varg

Det har gått en tid sedan den amerikanske presidenten under ett tal i Florida plötsligt tog upp tragiska händelser som (inte) inträffat i Sverige. Den polariserade debatten får ett allt starkare fäste i världen och kanske kan den klassiska retoriken vara lösningen.

Anders Sigrell. Foto: Axel Rydén

– Jag trodde först att jag drömde. Jag tror att det är jättefarligt med det som händer och kommer att ske i världens utveckling, titta bara på Duterte i Filippinerna, Erdogan i Turkiet, Orbán i Ungern och Donald Trump i USA. Vad är det de faktiskt står och säger under sina tal? frågar sig Anders Sigrell, professor i Retorik vid Lunds universitet, när jag träffar honom på hans kontor i byggnaden för Språk- och Litteratur i centrala Lund. Jag har ställt en fråga om hur han kände när han vaknade på morgonen den 9 november 2016 och det stod klart att Donald Trump skulle bli USA:s nästa president.

Han berättar om att en retorikteoretisk grundsten är att våra språkval påverkar vår verklighetsuppfattning. Börjar vi tala om personer och grupper som vänner eller fiender påverkas också vår benägenhet att handla utifrån dessa språkval.

– Det finns tyvärr inget både och, världen blir svart eller vit i Trumps polariserade värld. Folk är antingen onda eller goda. Antingen så lever vi i ett land styrt av Sharialagar där man halshugger meningsmotståndare – eller också förbjuder vi invandringen. Lyckas man övertala sina sympatisörer om att det är så det ligger till, så blir valet enkelt, säger Anders Sigrell.

Anledningen till besöket är att Sverige under den senaste tiden blivit indraget i den amerikanske presidentens propaganda. Det var under ett rally i Florida på lördagen den 18 februari som Donald Trump plötsligt började tala om den nuvarande situationen i Sverige ståendes framför sina skyltbärande sympatisörer. Han talade om de tragiska händelser som inträffat i Sverige under fredagskvällen, men som i många av sina känsloladdade utspel så är sanningshalten ifrågasatt.

– Se bara vad som hände i går kväll i Sverige, sa Donald Trump och antydde ett terrordåd ägt rum. Sverige! Vem hade kunnat tro det? Sverige. De har tagit in ett stort antal. De har fått problem som de aldrig ens anat var möjliga.

Det hade dock inte hänt något under föregående kväll. Han refererade samtidigt till terrordåden i Bryssel, Nice, Paris och Tyskland. Uttalandet fick många att undra vad han syftade på, i sociala medier växte hashtagen #lastnightinsweden på Twitter och Instagram och det drevs flitigt med presidentens uttalanden.

Det som Trump refererade till var hur Sverige utmålades under ett inslag i Fox News under fredagskvällen. Ett skräckexempel på hur det kan gå om ett land är för generöst med sin asylpolitik. Terrordådet som det refererades till var självmordsbombaren i Stockholm 2010 och detta ska i sin tur ha kopplats samman med hanterandet av flyktingvågen 2015. Filmaren Ami Horowithz som låg bakom filmen har fått kritik från de svenska poliser som intervjuats under inslaget, de menar att han intervjuat dem på falska premisser.

Trump lyckas förvisso övertyga sin grupp kärnväljare med passionerade massmöten innehållandes hotfulla skanderingar mot både presskår och politiska motståndare, kraftiga slagord om både murbyggande och inburande. Gällande Trumps retoriska färdigheter så är dock Anders Sigrell inte vidare imponerad. Som exempel på vad han menar tar han upp Trumps installationstal:

– Det var ett installationstal utan några visioner. Bara tomma meningar staplade på varandra med en monoton röst och ett livlöst intryck, jag var nära på att somna.  Jag kommer fortfarande ihåg talet från 2008 när Obama valdes in. Då berättades en passionerad historia om hur den politiska utvecklingen ägt rum i USA under flera hundra års tid. Hur man drogs in i hans värld när man tittade och lyssnade. Det var en vision om en framtid och ett bättre Amerika, säger Anders Sigrell.

Foto: Axel Rydén

Knarkare ska dödas, murar ska byggas och människor ska utvisas. Inte sedan 1930-talet har världens politiker använt en retorik så präglad av hat, skuldbeläggande och rädsla enligt årsrapporten från Amnesty International som varnar för farliga konsekvenser.

– Det som är sorgligt med den polarisering Amnesty talar om är att världen i högre utsträckning beskrivs som svart eller vit. Dikotomifallasin gör att utrymmet för de som tror att den kan finnas anledning att faktiskt lyssna, också på andras åsikter innan man fattar ett beslut minskar”, säger Anders Sigrell.

Jag kontaktar Mikael Sundström, univsersitetslektor i statsvetenskap på Lunds universitet och frågar honom hur han tolkar den politiska signaleringen från Donald Trump.

– Trump utmanar det vi tidigare lärt oss om sättet som politiker kommunicerar. Vi har sett exempel på liknande politiker i andra länder under en lång tid men inte i västvärlden på senare tid. Han är svår att dechiffrera då han använder sig av många olika kommunikationskanaler, inte minst sitt twitterkonto där han minst sagt använder sig av alternativa diplomatiska kommunikationsmetoder. Med det är fortfarande väldigt oklart vid den här tidpunkten att avgöra huruvida han hela tiden följt en tydlig plan eller inte. Jag tror att vi måste ta hänsyn till det kanske inte finns någon politisk strategi överhuvudtaget, säger Mikael Sundström. Han blev förvånad över snabbt den nya presidenten valde att verkställa sina kontroversiella vallöften men han tror att situationen kommer att lugna ner sig på sikt då besluten måste implementeras och han tror också att många redan ställt in sig på valet 2018.

Utrikesminister Margot Wallström kommenterar den nuvarande svenskamerikanska relationen efter utspelet den 20 februari:

”– Vi har löpande diplomatiska kontakter med amerikanska företrädare och inom ramen för dessa kontakter informerar vi om hur det ser ut i Sverige inom olika områden.

UD och ambassaderna arbetar kontinuerligt med att sprida en korrekt och rättvis bild av Sverige. Vi ser tyvärr en generell tendens att förekomsten av felaktiga uppgifter ökar”, säger Margot Wallström i ett uttalande på regeringens hemsida.

– Trots allt så var det tillslut 27% av de amerikanska väljarna som röstade på Donald Trump, säger Anders Sigrell vidare. Det är många människor. Det är lögnerna som blir mest allvarliga och leder till ökad polarisering. Ställda inför två val har vi ganska enkelt att välja även fast världsbilden kanske är en annan. Det krävs att man lyssnar på båda sidor för att förstå en debatt, det är inte antingen eller. Det blir att stänga ute meningsmotståndare, att man på förhand redan vet vad den andra sidan kommer säga. Detta samtidigt som vi har börjat välja vad vi ser och vad vi hör, en farlig utveckling.

Förekomsten av falska nyheter, så kallade “fake news” har under den senaste tiden diskuterats flitigt. Under valrörelsen anklagades Hillary Clinton för att ha drivit ett pedofilnätverk tillsammans med Barack Obama och sedan han vann valet har Donald Trump upprepade gånger anklagat etablerade medier för att sprida falsk propaganda. I Sverige vill nu Socialdemokraterna göra något åt problemet. I en intervju med Aftonbladet den 22 februari säger finansminister Magdalena Andersson:

– Det är viktigt att det finns yttrandefrihet och det är viktigt att man kan uttrycka sig fritt på social media. Det är en fantastisk möjlighet. Men med den ökade möjligheten att uttrycka sig och sprida information ställs det högre krav på vår förmåga att sortera information. Vi behöver starta med ungdomar som behöver lära sig mycket mer om detta i skolan, men även alla andra behöver ha förmåga att hantera det.

Socialdemokraternas partistyrelse kommer nu föreslå för kongressen som hålls i april att handlingsplanen tas fram. Om det godkänns kommer mer konkreta förslag att arbetas fram.

Kvar i sitt arbetsrum ser Anders Sigrell hoppfullt på framtiden och retorikens fortsatta framfart, en trend som pågått under flera år. Han tror att retoriken kan hjälpa oss med att träna på lyssnande, debatter där man måste förbereda sig för att tala för båda sidor, vederläggningar och bekräftelser av samma argumenterande text, genom att återge en och samma berättelse ur många olika perspektiv, på så sätt går världen framåt.

– Credo. Jag tror. Utifrån den teoretiska grundhållningen att det enda vi kan veta om verkligheten är vår mänskliga uppfattning – inte hur något egentligen eller faktiskt är, är min förhoppning att färre och färre människor kommer att vara tvärsäkra på att just deras uppfattning är den enda riktiga. Att alla som inte tycker som dem är fiender eller dumma i huvudet. Om det skulle vara fallet skulle världen tveklöst bli en bättre plats med mindre krig, våld, hat och mobbing.