Från hotellets balkong ser jag vattnet slå mot öns öst- och västsidor medan solen går ner. Ön är egentligen en enorm sandbank ovanpå uråldriga berg av korall med en tillräckligt stor och stabil markbit att bygga på. Bebyggelsen ligger inte många meter över havet. Jag befinner mig på Maafushi, en av Maldivernas största bebodda öar. Ön är överraskande liten för att vara en av landets största. Redan på flyget noterade jag hur komprimerad huvudstaden, Male, är. Befolkningen i Male bor mycket tätt. Allt som byggs planeras inte bara en gång, utan två gånger, för att kunna klämma in ett så stort antal människor som möjligt. På många av de mindre öarna huserar hotellkomplex och de omkringliggande korallreven anses vara några av de vackraste i världen. I väst betraktar vi Maldiverna som ett semesterparadis. Men vad finns bakom den polerade “turistiga” ytan? Vad har paradiset för framtid att vänta sig med den globala uppvärmningen och miljöhoten i övrigt som vi upplever i världen idag? Är paradisets framtid under ytan?
Enligt miljöforskare riskerar Maldiverna att helt hamna under havsytan i framtiden. Detta följer av den globala uppvärmningen och att isen på Grönland och Antarktis smälter. Maldiverna är världens plattaste land och havsnivån behöver bara stiga tre meter för att hela landytan ska hamna under vatten. Det finns nämligen inte någon punkt på Maldiverna som, naturligt, ligger tre meter över havsytan. Om hela Grönlandsisen skulle smälta höjs den totala havsnivån med cirka sex meter. Med andra ord dubbla nivån för att sänka Maldiverna helt under ytan. Om hela Antarktis skulle smälta stiger havsnivån med cirka sextio meter. Varje höjning av havsnivån är katastrofal för staten Maldiverna och dess invånare. Vad skulle hända med staten Maldiverna och dess medborgare om havet sväljer de territoriella gränserna och den geografiska boplatsen?
På sikt hotar den globala uppvärmningen att göra Maldivernas medborgare till klimatflyktingar. Därmed riskerar Maldivernas befolkning att splittras upp inom olika stater. Troligtvis skulle medborgarna sökt sig till andra stater i närområdet såsom Indien och Sri Lanka. Detta baseras på geografin och till viss del även kulturen. Eftersom Maldiverna är en muslimsk stat är det även sannolikt att andra muslimska länder skulle ge Maldivernas medborgare “miljöasyl”. Det är även möjligt att en stat som Saudiarabien skulle bistå Maldiverna i dess geografiska problem såsom Storbritannien bistod det judiska folket i deras kamp efter mark.
Kan staten Maldiverna agera innan miljöhotet övergår från att vara ett hot till att bli verklighet? En möjlighet skulle vara att följa förslaget som den tidigare presidenten Mohamed Nasheed presenterade under sin mandatperiod. Nasheed föreslog att Maldiverna borde försöka köpa ny mark på fastlandet. Detta hade inneburit att medborgarna inte skulle ha tillhört en stat utan land vid en höjning av havsnivån. Å ena sidan skulle detta förslag vara en rimlig lösning. Å andra sidan är staten Maldiverna kraftigt belånad. Att finansiera ett landköp hade därmed kunnat bli problematiskt.
Den nuvarande regeringen går emellertid i andra tankar. Regeringen vill flytta stora delar av lokalbefolkningen från de mindre atollerna till de större atollerna för att utveckla turismen på de mindre öarna. Det beror på att regeringen inte ser det som hållbart att endast ha ett fåtal individer boende på mindre öar. Istället ser man en byggnation av fler resorter som finansiering till ett mer hållbart Maldiverna. Regeringens tanke är att inkomsterna från turismen ska kunna investeras i miljö- och hållbarhetsåtgärder. Med i diskussionerna finns även en utveckling av solcellsdriven energi eftersom energin till stor del produceras av dieselolja även om platsbristen på öarna sätter gränser för solenergin.
Välfärdsfrågan står över miljöfrågan. Att den gör det även i en stat som Maldiverna talar för hur bortprioriterad miljöfrågan blir till fördel för människors dagliga ekonomi. Så är det trots att staten är i desperat behov av att miljön fungerar för att människor över huvud taget ska kunna leva på Maldiverna. Tidigare miljöminister på Maldiverna, Mohamed Aslam, sade en gång att “Just because you’re not dead now doesn’t mean you’re not dying”. Detta anspelar på det kortsiktiga politiska tänkandet hos medborgarna. Det kortsiktiga tänkandet är inget unikt för Maldiverna. Miljöfrågan prioriteras ned i många samhällen till förmån för mer kortsiktigt lönsamma behov.
Tankarna flyger iväg på en balkong i solnedgången. Vem vet egentligen vad framtiden har att utvisa för Maldiverna innan den är här? Vem vet om Maldiverna ens har någon framtid som paradis? Och vem vet hur vi i övrigt kommer att hantera förändringarna världen går igenom till följd av den globala uppvärmningen? Det enda vi egentligen kan vara säkra på är att vi alla gör för lite för det är nu problemen måste angripas. Sprickan i Antarktis förra året var endast startskottet på vad som komma kan. Maldiverna kommer inte att vara den enda staten i världen som hotas av havsnivåhöjningen. Något måste göras innan det är för sent.
2 kommentarer
Kommentarer är stängda.