Den sextonde augusti, fick Nordiska Motståndsrörelsen tillstånd att hålla ”allmänna sammankomster” i min hemkommun Kungälv. Detta är den näst största sorgen jag känt angående min hemkommun sedan de meddelat att Göteborgs Kexfabrik ska flytta från Kungälv till Riga. Inte nog med att kungälvare inte längre kan köpa nybakade baddare direkt från fabriken. I gengäld får vi hatiska snubbar i vita skjortor som ska stå och skandera för ett ”rent” Sverige. Jag vill hellre ha tillbaka baddarna.
Jag blir sällan berörd av politik. Länge har medier, bilder och inlägg inte gett någon större reson i mig. Känslorna har ofta varit apatiska, likgiltiga inför vad som utvecklats i vårt avlånga land. Kanske är det för att jag ofta känt mig avskild från det under mitt inte så långa liv. Politik har aldrig varit något närvarande för mig, utan en sak långt bort fyllt med människor vars ego och arrogans varit tillräckliga för att kväva andras åsikter. ”Den som skriker högst, eller skämtar bort motståndaren vinner” var min syn på det. Rösten som dränker andra vinner.
Nu börjar dock dessa fläckfria vita skjortor göra sig hörda. Vita skjortor för att visa att dessa herrar inte har på sig den synd som deras företrädare hade. De är en pånyttfödelse, en renhet som ska föra in en bättre tid. Jag har läst deras ”valmanifest” där de talar för att yttrandefriheten ska vara omfattande. På samma blad talar de för att journalister ska ”granskas” och tas itu med. Som ni märker är det svårt att föra ihop dessa två olika budskap, men tillåt mig försöka: Yttrandefriheten ska vara begränsad till yttringar som hör ihop med NMR:s åsikter.
Nazismen har funnits i olika form under dess existens. Född ur en extrem socialdarwinism, där det troddes att människan kunde förädlas genom avel, blandat med förvridna ord som Nietzsches ”övermänniska” och ”arier”. Förvridna för den tidiga nazismen kom att ta bort deras ursprungliga mening. Övermänniskan var från början en person som accepterade att livet gick i cykler, och kunde förändra världen. Den ariska folkgruppen var i dess begynnelse bara ett folkslag i norra Indien. Nu används dessa ord för att visa vilka människor som ska förändra världen, utrota eller kuva de svaga ”undermänniskorna” och förändra världen.
Förändring är ett ord jag också stöter på i Sverigedemokraternas valsedel. Förändring skött av det nationalkonservativa partiet ska göra Sverige till det fantastiska land det var under 60-, 70- och 80-talen. ”Vi ska göra Sverige så som det en gång var” säger dem. Jag tror de inte riktigt förstått att världen förändrats på 40 år och att det inte är 70-tals Sverige vi behöver nu. Men huvudpoängen de har är att Sverige blivit sämre och att det ska förändras. Detta så att den vanlige svensken har det lika bra som vi hade det under storhetstiden.
Ur ett större perspektiv kanske Sverigedemokraternas inträde i riksdagen ska ses som en brytpunkt. De öppnade dörren för en förändring i samhällsdebattens fokus. Invandringen blev nu ett av de största debattämnena. I mitt öra blir Jimmie Åkesson en Cato den äldre, känd från den Romerska republiken för sitt hat mot Kartago. Cato avslutade varje tal med ”För övrigt anser jag att Kartago ska förstöras.”, vilket den Romerska republiken till slut gjorde. Genom att konstant upprepa samma fras, samma budskap, fick han gehör. Sverigedemokraterna har lyckats med samma sak, samma taktik. Upprepa samma budskap och de har knuffat politiken i sin riktning. Den främlingsfientliga riktningen. Efter sin entré i politikens hus lämnade de dörren på glänt, vilken Nordiska Motståndsrörelsen har sakta smugit sig in genom.
Sverigedemokraternas retorik sätter ”invandrare” och ”potentiella terrorister” samt ”islamism” i samma mening. Detta är en terminologi som tidigare inte funnits i svensk politik. Förändringen Sverigedemokraterna har gjort i samhällsdebatten gör att Nordiska Motståndsrörelsens språk inte förkastas på det vis det gjort innan. Samtidigt blir de modigare, mer organiserade och fler. Sakta fler. De vågar även använda sina rättigheter som svenska medborgare, där yttrandefriheten är essentiell för att de ska få stå på torg och sprida sin ideologi.
Anledningen till att det svider i mitt hjärta extra mycket att NMR står på öppen gata i Kungälv är inte bara för att det är min hemkommun. I Kungälv skedde år 1995 mordet på fjortonåriga John Hron av unga nynazister. John och hans vän skulle tälta vid en sjö, men blev uppsökta av nynazisterna. John hade under skolåret stått upp mot dem, sagt att han var emot nazister. Nazisterna mordhotade honom och hans vän, ville att de skulle säga att de älskade nazismen. John och hans vän sa nej, varav de blev misshandlade. John försökte fly, men de fick tillbaka honom genom att de fick vännen att ropa hans namn. John återvände så att kompisen kom undan. Fjortonåringen fick upprepade slag mot huvudet tills han blev medvetslös, kastad i sjön och drunknade.
Den här tragiken fick jag berättad för mig tidigt i mitt liv. Jag gick med i Toleransprojektet under högstadiet, vilket var ett projekt för att lära ut om nazismen och dess effekter. För mig har det alltid varit självklart att nazism är en del av historien. Dock är den fortfarande närvarande. Vita skjortor står nu på torget i samma stad som John Hron bodde i, vandaliserar hans grav och övertygar unga pojkar om att det finns ”undermänniskor” och ”övermänniskor”. Förändringen Sverigedemokraterna skapar genom sin retorik, politik och terminologi gör att nedvärderande ord som dessa blir vardag. Förändringen de vill ha gör att nazism blir vardag.
Jag blir sällan berörd av politik. Nu är jag berörd. Arg, ilsk på en politik som tar fram det värsta ur samhället. Den 9:e september närmar sig och det är dags att vi gör vår plikt som demokratiska medborgare. Om du som väljare vill förändra, fokusera på att utveckla vårt land. Sätt dig in i valfrågorna, bli informerad. Om du känner att Sverigedemokraterna är rätt parti för dig, vill jag bara att du förstår vad de för med sig. Låt inte Nordiska Motståndsrörelsen komma till din kommun.
7 kommentarer
Kommentarer är stängda.