Vad är runt, orange och kan komma att förlora mycket av sin popularitet strax efter Halloween? “Det måste ju vara pumpor!”, kanske du tänker. Men, även om du inte har fel, finns det annat som också stämmer in på den här beskrivningen. Häng med, så ska jag förklara.
Den 6:e november hålls ett så kallat mellanårsval i Amerikas förenta stater. Befolkningen går till valurnorna för att rösta om guvernörsposter, cirka en tredjedel av platserna i senaten och samtliga 435 i representanthuset. Ur en svensks perspektiv låter detta både trivialt och intetsägande, då vi tenderar tro att det enda valet som spelar någon roll är det presidentval som hålls vart fjärde år – men ack så fel vi har. Mellanårsvalen kan betraktas som en typ av indikator på hur väl den amerikanska allmänheten anser att deras president sköter landet. Om de tycker att presidenten gjort bra ifrån sig kan de öka dennes makt genom att ge hans eller hennes parti fler mandat i de båda kamrarna i kongressen – USA:s parlament. Om de däremot anser att presidenten gjort ett dåligt jobb kan de strypa dennes makt genom att rösta på oppositionspartiet. Historiskt sett har den sittande administrationen förlorat inflytande genom mellanårsvalen, något som ett flertal sakkunniga menar kommer att ske även i år. Men, experter har haft fel tidigare – man behöver inte se längre tillbaka än till opinionsundersökningarna inför presidentvalet 2016.
Den politiska kampen i USA står nästan uteslutande mellan två partier – demokraterna och republikanerna. Jämfört med hur vi i Sverige betraktar det politiska spektrumet ligger båda två på högerkanten, men i USA anses republikanerna vara högerpartiet. Traditionellt har demokraterna profilerat sig som ett parti för Amerikas arbetande medelklass. Åtskilliga politiska experter hävdar att en av de avgörande orsakerna till att demokraterna förlorade valet 2016 var därför att de negligerat dessa kärnväljare. Istället för att lägga sitt främsta fokus på typiska hjärtefrågor för demokraterna, som höjda minimilöner eller billigare sjukvård, ställde deras presidentkandidat, Hillary Clinton, in siktet på identitetspolitik . Med identitetspolitik menas olika typer av positiv särbehandling – i form av exempelvis kvotering till eftertraktade jobb eller utbildningar – för minoriteter. Den stora frågan för demokraterna inför 2018 års val blir därför om de lyckats återknyta till sin ursprungliga väljarbas?
I kölvattnet av Metoo menar många demokrater att partiet har ett momentum som talar för att de kommer återta flera av de platser, främst i representanthuset, som de förlorade under valen 2014 och 2016. Efter att Donald Trump stöttat våldtäktsanklagade kandidater som Roy Moore, i det fyllnadsval som hölls i delstaten Alabama efter att den tilltänkta senatorn fått lämna sin stol vakant för att bli justitieminister, och Brett Kavanaugh till den högsta domstolen – för att inte tala om det herr President själv anklagats för att ha gjort – kan man tänka sig att många väljare ser honom som antagonisten i den rörelse som tog fart under oktober förra året. Men det finns också annat som talar för demokraterna. Exempelvis har andelen amerikaner som accepterat att den globala uppvärmningen är ett verkligt fenomen, som beror på mänsklig aktivitet, ökat till 70%. Samtidigt har deras president dragit tillbaka satsningar på hållbar utveckling, återöppnat kolgruvor och proklamerat att USA ämnar lämna Parisavtalet. Till sist finns det även siffror som tyder på att många amerikaner har ändrat sin åsikt gällande vapenlagarna och nu önskar se en åtstramning. Detta efter bland annat skolskjutningen i Parkland, Florida i februari i år som lämnade 17 personer döda. Just striktare vapenlagar har sedan länge förespråkats av en rad prominenta demokrater.
Men, tro nu inte att vägen är utstakad för demokraterna på sin jakt efter avgörande inflytande. Nej, det finns också viktiga faktorer som talar för deras motståndare – republikanerna. Exempelvis går den amerikanska ekonomin väldigt starkt för tillfället och arbetslösheten är på sin lägsta nivå sedan 1969. Samtidigt har Donald Trump lyckats genomföra ett flertal av sina vallöften, något som gör att inte bara presidentens dedikerade följare utan också osäkra väljare ser honom som en man som står vid sitt ord. Därtill sägs republikanska väljare inte vara tillnärmelsevis lika gedigna soffliggare som de demokratiska. Medan demokraternas sympatisörer kanske unnar sig en sovmorgon på valdagen, eller helt och hållet struntar i att stiga upp, köar republikanernas utanför vallokalerna redan innan de hunnit öppna.
Sedan 2016 har det republikanska partiet haft en majoritet i såväl representanthuset som senaten, samtidigt som de innehaft presidentposten. Med andra ord har de nu haft två år på sig att, i varje fall i teorin, kunna genomföra alla de reformer som de trånade efter under Obamas åtta veto-nyttjande år i Vita huset. Men, detta kan få ett slut i årets val. Om demokraterna lyckas mobilisera sina väljarskaror har de nämligen goda chanser att vinna en majoritet i representanthuset. Detta skulle innebära att de kan sätta käppar i hjulen för Trumps fortsatta reformagenda. Om det hela utförs på rätt sätt kan man få även de mest trogna Trumpväljare att börja vackla i sin övertygelse när de upptäcker att deras president, som ödmjukt proklamerat att den amerikanska befolkningen under honom “ska vinna så mycket att de kommer bli trötta på att vinna”, plötsligt slutar uppfylla sina löften. Då kommer The Donald’s chanser i nästa presidentval med stor sannolikhet att ha minskat.
Mellanårsvalet 2018 är alltså inte trivialt. Förhoppningsvis är det inte heller längre intetsägande. Det finns en hel del ‘om’ längs vägen, men OM dessa ‘om’ uppfylls och demokraterna återtar sin självutnämnda roll som den amerikanska medelklassens förkämpe, kan de norpa åt sig majoriteten av platserna i representanthuset. Sedan har de möjlighet att hindra Donald Trump från att uppfylla sina återstående vallöften, något som onekligen förarga hans väljare. På gott och ont. Genomfört på rätt sätt kan detta markant försvaga presidentens chanser att få sitta en andra mandatperiod. Möjligen kan han förlora presidentvalet 2020 redan i november i år.
Du har kanske redan gissat rätt vid det här laget. Men; vad är då runt, orange och kan komma att förlora mycket av sin popularitet strax efter Halloween? Donald Trump, såklart!
4 kommentarer
Kommentarer är stängda.