Jag har tänkt på sex.

Temat för numret är ”Liv och död” och svaret på frågan om vad sex är skulle kunna vara just reproducerandet av liv. Men definitionen verkar för snäv. Listan är lång över de sexpraktiker som inte är vaginalt penetrerade monogamt heterosex med ändamålet att bli gravid. För att nämna några: telefonsex, sexting, ha sex med sig själv, oralsex, gnidsex, analsex, klittra, avrunkning, sexleksaker, trekanter och orgies. Även de praktiker som rör sig längre bort på skalan bör få sig ett tillämnande så som att kramas och att ha tantrasex.

Efter att ha forskat i ämnet (det vill säga googlat och frågat kompisar på fyllan) har jag kommit fram till att åsikterna är delade gällande vad sex innebär. Den gamla skolgårdsillustrationen pekfinger penetrerande den andra handens formade hål, är något förlegad. Kanske är det för att vi pratar så mycket om hur människor har sex, inte varför. I ett samtal med en vän slänger han ur sig att sex är bekräftelse”. Är i så fall aktiviteten sex bara ett uttryck för något själsligt? Kan inte känslor och sex vara åtskilda?

Det snurrar i min skalle och jag känner mig som mitt barna-jag när jag ska fråga vad det där sex är för någonting. För jag får inte ihop det. Erotik anspelar till exempel på sex men är inte sex. Är sex att prata om sex? Sex säljer?

Jag pratar med en annan vän. Hon berättar hur hon aldrig visste när hon sexdebuterade för att hon legat med tjejer och det gilldes ju aldrig. Sex kan verka vara ett brett ord som innefattar många – men någonting som statsvetenskapen har lärt mig är att man ska vara skeptisk när något framstår som objektivt och neutralt. Det är inte sällan det döljer sig en förtryckande norm i det som framstår som just det.

Min vän berättar också om en novell hon skrivit och läst upp på skrivarlinjen där hon studerar. Novellen handlar om två tjejer som onanerar i varsin soffa i samma rum, men bara som kompisar.  Texten bemöts med rynkade näsor. Det verkar inte trovärdigt att det inte finns en attraktion dem emellan. Däremot fick jag själv aldrig höra att en relation verkade komplicerad på högstadiet när killarna ”runkade bulle” tillsammans i omklädningsrummet.  I ena fallet finns det en sexuell spänning och i andra bara killar som busar.

Det är bekvämt att se människors sexliv som frikopplade från det övriga sociala livet. Det blir inte svårt att vara feminist och gilla strypsex – inget erkännande av att man spelar efter patriarkatets regler behövs. Det blir problematiskt då man inte kan se vilka strukturer man tar med sig ner i sängen.

I skolan läser vi en text om att sex och våldtäkt inte är väsensskilda. Men en våldtäkt kan innehålla inslag av sex, så som kyssar, och sex kan innehålla våldtäktsinslag, så som att bli bunden. Det essentiella måste i så fall vara samtycket. Det hela kompliceras emellertid ytterligare då samtycke i den irländska domstolen tydligen kan vara att bära en stringtrosa.

Mina ivriga sökanden på Google och rundfrågning i min vänkrets, har inte gett utdelning för vad juridiken i övrigt har fastslagit som sex. Rätta mig om jag har fel men det enda som kan utläsas är att det finns normhierarkier – straffen för sexuella trakasserier är mildare än för våldtäkt. Men om nu det inte finns någon definition av sex, vad är det egentligen som säger att de inte ska vara likställda?

Enligt Wikipedia är sex de aktiviteter personer genomför för att nå sexuell njutning. Denna breda tolkning kanske är den bästa för att ge utrymme för att diskutera exkluderande mekanismer och övertramp. Emellertid kan det vara värt att överväga om den fråga som vi ställde till sina föräldrar som barn, vad är egentligen sex, även borde ställas till oss själv idag.

Om alla får bestämma helt fritt vad som är sex, kan sex också vara nästan vad som helst. Så om vi nu stannar vid att det inte finns någon definition och att det helt ligger i individens egen tolkning av vad som är sex: skulle man i så fall kunna säga att du som läser den här artikeln, faktiskt har sex med mig i detta nu?

Kategorier: Krönikor

9 kommentarer

Kommentarer är stängda.