Idag går Afrikas folkrikaste stat till valurnorna. Presidentposten och platserna i nationalförsamlingens två kamrar är föremålen för den nationella omröstningen. Stämningen i landet är spänd. Valet, som ursprungligen skulle hållas den 16:e februari, sköts fram en vecka bara några timmar innan vallokalerna var tänkta att öppna; detta till följd av logistiska problem med att få ut valmaterialet till alla landets hörn. De två största partierna, All Progressives Congress (APC) och People’s Democratic Party (PDP), fördömde valmyndighetens beslut och beskyllde det andra partiet för att ligga bakom förseningen med syftet att stärka sin egen chans för valseger. Kvar utanför vallokalerna stod människor som tagit ledigt från sina arbeten och rest långväga för att rösta, något som somliga av dem inte kommer ha råd att göra två veckor i rad.

Det västafrikanska landet Nigeria har idag en av de snabbast växande ekonomierna i världen. Så har det däremot inte alltid varit. Storbritannien koloniserade området som idag kallas för Nigeria under slutet av 1800-talet. Med tiden blev djupa klyftor mellan de sydliga delarna av landet, som fått ett starkt brittiskt och kristet inflytande, och de nordligare delarna som förblev dominerade av en muslimsk tradition, allt mer påtagliga. Det var inte förrän 1960 som Nigeria officiellt blev självständigt. Sedan dess har landet präglats av politiska mord; inre, etniska motsättningar; inbördeskrig mellan den nigerianska staten och en utbrytarstat som kallades Biafra; svält och fattigdom; statskupper; korruption; och på senare tid en utbredd islamism i de nordligare delstaterna. På somliga platser, där islamisterna har fått ett särskilt starkt fotfäste, råder sharialagar.

Genom en ny konstitution som antogs 1999 tog Nigeria ett stort steg mot att åter bli en demokrati. Övergången från militärstyret gick relativt odramatiskt. Sedan 2015 har den pensionerade generalmajoren Muhammadu Buhari från partiet APC – som beskrivits som ett progressivt, federalistiskt och socialkonservativt parti – innehaft presidentposten. Buhari, som idag är 76 år gammal, innehade också tidigare posten som statsöverhuvud under en period om ungefär ett och ett halvt år på 1980-talet. En statskupp föranledde då hans maktövertagande. Sedan dess har han sagt sig ta ansvar för allt som skedde under hans militärstyre, men att han inte kan förändra det förflutna. Numera beskriver han sig själv som en konverterad demokrat.

Muhammadu Buhari byggde 2015 upp sin presidentvalskampanj kring en image av sig själv som en kämpe för antikorruption och som en hyvens karl. Han lovade dessutom att öka säkerheten i landet. Under Buharis första år vid makten genomgick Nigeria en ekonomisk recession vars spår fortfarande går att skönja. Under 2016 genomfördes regleringar för att lättare komma åt de som stulit skattemedel för att sko sig själva. Ytterligare en anmärkningsvärd händelse under mandatperioden var då hans regering förhandlade fram frigivandet av 103 av de 276 flickor som 2014 kidnappades av den islamistiska terrorgruppen Boko Haram.

Den sittande presidentens främsta motståndare i årets val är den 72 åriga Atiku Abubakar från People’s Democratic Party. Abubakar är precis som Buhari muslim. Han var landets vicepresident mellan 1999-2007 och årets presidentval är det fjärde som han ställer upp i. Abubakar är en stark förespråkare för vad han kallar “sann federalism”. Han har sedan 2017 rest omkring i landet och framfört tal i vilka han framhållit Nigerias stora behov av omstrukturering. Han förespråkar särskilt decentralisering av makten – det vill säga att delstaterna borde ta över mycket av den makt som idag ligger på den federala nivån. Om delstaterna blir mer självstyrande menar Abubakar att landet som helhet kommer att få en starkare demokrati. Då ska nämligen befolkningen kunna kräva ansvarighet av de regionala ledarna och tjänstemännen.

Nigeria är en federation bestående av trettiosex delstater och ett huvudstadsområde. Presidentvalet är utformat som ett modifierat tvårondssystem. För att gå segrande ur den första ronden och säkra presidentposten krävs dels att man får en majoritet av rösterna på nationella nivån, och dels att man får över 25% av rösterna i åtminstone 24 av de 36 delstaterna. Om ingen kandidat når dessa krav går valet vidare till en andra rond. Valen till senatens 109 platser och representanthusets 360 går efter en winner-takes-all-princip. Väljarna röstar helt enkelt på den de vill se som sin representant och den som sedan får flest röster säkrare en plats i den avsedda kammaren.

Över 84 miljoner människor har registrerat sig för att rösta, något som är ett historiskt rekord. 73 kandidater har ställt upp i presidentvalet, men mycket tyder på att den egentliga kampen står mellan Buhari och Abubakar. Och det kan mycket väl bli en jämn historia. Oavsett vem som går segrande ur drabbningen kommer denne att under de följande fyra åren ställas inför svåra beslut. Precis som tidigare under Nigerias historia tyder mycket på att de främsta utmaningarna för landet blir att råda bukt med osäkerhet, korruption och de ekonomiska problemen.

När vallokalerna i eftermiddag har stängt och valresultatet nått ut till både slott och koja kommer några jubla och andra falla i gråt. Sådan är utgången vid alla politiska val. Frånsett segrare och förlorare och de utmaningar som Afrikas folkrikaste land i framtiden kommer att stå inför har Nigeria då precis genomfört sitt sjätte val sedan militärstyret upphörde för tjugo år sedan. Det gick kanske inte smärtfritt i och med förseningen, men det blev till slut genomfört. Förhoppningsvis ska demokratin få tala sitt tydliga språk. Nycklarna till presidentens kontor kommer att hamna hos den som folket har valt, inte hos den med flest vapen på sin sida. Och det är något att fira.


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Philip Gustafsson, skribent & webbredaktör


Kategorier: Krönikor