Lund för klimatet. Del 2.
Lundastudenter kunde under februari månad skriva under Klimatuppropet Lund. Uppropet riktar sig till universitets- och fakultetsledningar vid Lunds universitet och skrevs under av 4 711 studenter. Dessa kräver att universitetet inom fyra år ska ha halverat sina utsläpp av växthusgaser för att kunna möta Parisavtalets mål. Uppropet initierades och författades av de fyra studenterna Anny Bernholtz, Freddy Larsson, Hanna Hasselqvist och Wilhelm Wanecek i samråd med Lunds universitets studentkårer (LUS) och olika hållbarhetsföreningar i Lund.
Idén kom från en debattartikel som publicerades i Dagens Nyheter i oktober förra året. 18 svenska forskare uppmanade i denna universiteten att “ta konsekvenserna av den vetenskapliga kunskap de själva producerar och finansierar och gå före i den omställning av hela samhället som måste börja omgående”. Universiteten, menar forskarna, har ett speciellt ansvar att ta forskningen om klimatförändringarna på allvar.
Under utformandet av Klimatuppropet Lund utgick studenterna från forskarnas debattartikel. De lyfte ut vilka frågor som kändes viktigast, omstrukturerade forskarnas punkter och anpassade uppropet till en lokal nivå.
– Det är bråttom om vi ska nå upp till de mål vi åtagit oss, säger Hanna Hasselqvist, en av författarna till uppropet.
Klimatuppropet Lund är uppdelat i fyra delar; resor, resursanvändning (med fokus på mat och elektricitet), kapitalplaceringar och “Green Office”. Det sistnämnda innebär en samordning av klimatarbetet, “en plattform för hållbarhetsarbetet vid universitetet”.
– Det är inte helt färdigt hur detta ska struktureras än. Vi vet inte vilken del av universitetet som skulle ta detta ansvar, eller om ett helt nytt organ borde skapas, säger Hanna Hasselqvist.
Klimatuppropet Lund lämnades över till universitetsledningen den 7 mars. Christofer Edling, dekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, hoppas och tror att uppropet får effekter för universitetets klimatarbete.
– Vi har egentligen inte initierat så mycket hållbarhetsarbete under de senaste åren. Fakulteten är väldigt decentraliserad och mycket sker på institutionsnivå. Vi håller oss ju inom ramarna för LU:s riktlinjer men har hittills inte tagit så mycket egna initiativ.
Enligt Björn Badersten, universitetslektor och prefekt vid Statsvetenskapliga institutionen, har man på institutionsnivå länge arbetat med hållbarhetsfrågor men på senare tid intensifierat detta arbete. Han tror dock inte att det är en direkt följd av just Klimatuppropet Lund.
– Det är nog snarare ett resultat av samhällsdebatten i stort, som Klimatuppropet Lund i och för sig är en del av, säger han.
Både Christofer Edling och Björn Badersten betonar universitetets resor som ett viktigt område för förbättring. Under 2018 publicerades rapporten Resfria möten av Lunds universitet och från och med februari i år används en nyutformad resepolicy vid resor för anställda vid universitetet. Men Hanna Hasselqvist är inte helt nöjd med den nya policyn.
– Den är bättre än den gamla policyn men fortfarande inte tillräckligt ambitiös, säger hon. Frågan är hur den kommer att efterlevas. Den lägger ansvar på enskilda medarbetare och dennes närmaste chef vilket kan bli väldigt godtyckligt. Det är bra att miljöaspekterna tas upp i policyn, men det behövs mer konkreta strategier för hur den ska implementeras i praktiken.
– Vi på fakulteten har frihet att utforma en intern resepolicy som är striktare än LU:s, säger Christofer Edling. Fakulteten kunde försöka visa på ett gott exempel där vi kan kombinera minskade utsläpp från resor med en fortsatt hög kvalitet på forskning och utbildning. Men egentligen önskar jag mig nog några obekväma beslut på universitetsnivå. Vi är vanemänniskor, jag tror att vi skulle vänja oss ganska snabbt.
– Statsvetenskapliga institutionen uppmanar sina anställda att alltid väga in hållbarhetsaspekten vid resor. Framför allt våra miljöforskare väljer exempelvis alltid tåg när det är möjligt, säger Björn Badersten.
Men Björn Badersten menar att många områden för förbättring ligger utom såväl institutionens som fakultetens kontroll.
– Vad gäller till exempel att ställa krav på caféerna i våra lokaler är det LU:s byggnadsenhet som gör upphandlingarna.
Han menar att institutionen skulle önska bättre återvinningsmöjligheter för exempelvis organiskt avfall. Det skulle behövas en gemensam uppsamlingsplats för detta på Södra Lasarettsområdet, tycker han.
– Men det är Akademiska hus som har hand om sådant, det är ingenting som vi har någon kontroll över.
Enligt Klimatuppropet Lunds författare har universitetet ett unikt och symboliskt ansvar att ställa om sin verksamhet på ett hållbart sätt. Universitetet som producent av vetenskap har en unik roll i att visa att det tar sin egen forskning på allvar. Christofer Edling håller å ena sidan med om detta synsätt, men lyfter å andra sidan en potentiell problematik med resonemanget.
– Universitetet är stort, vi forskar om många saker som inte är direkt relaterade till klimat. Vi kan omöjligt prioritera allt. Men i allmänhet skulle jag absolut önska en mer evidensbaserad verksamhet, att vi lever som vi lär. Vad den senaste forskningen om hjärnan eller om kulturella skillnader säger om människors lärande exempelvis, borde sätta ett större avtryck på hur vi bedriver utbildning.
Universitetet har även fler mål att ta hänsyn till än de som rör hållbarheten.
– Vi har krav på oss att ha mycket internationella kontakter. Även om en del möten kan ske med hjälp av ny teknik, behöver universitetet göra vissa resor för att uppfylla detta krav, säger Björn Badersten.
Christofer Edling håller med om att det finns vissa målkonflikter.
– En del resor kommer alltid att behövas för att upprätthålla universitetens nationella och internationella nätverk, säger han.
Hanna Hasselqvist menar att ett nollkrav på resor är orimligt men betonar att dagens nivå är långt ifrån hållbar.
– Det handlar inte om att sluta resa helt, utan om att dra ned på antalet resor. Det är framför allt inrikesresorna med flyg som har ökat på sistone vilket faktiskt är ganska konstigt. De här resorna främjar ju varken internationella kontakter eller en bättre miljö.
Även om Klimatuppropet Lund har lämnats in till universitetsledningen går det fortfarande att skriva på namninsamlingen. På flera håll i landet håller liknande upprop på att utformas. Hanna Hasselqvist är hoppfull och tycker att universitetet till största del visat sig positivt inställda till uppropet.
– De håller såklart inte med på alla punkter. Men det känns som att vi har lyft på locket, säger Hanna Hasselqvist.
Lund för klimatet Del 1 kan du läsa på länk:
http://www.panorama.lupef.se/2019/03/16/studenterna-och-klimatstrejken/
