Idag är det val till Europaparlamentet. Över 200 miljoner människor över hela Europa går till vallokalerna för att göra sin röster hörda och delta i demokratin. Utöver de konventionella riksdagspartierna finns partier med specifika hjärtefrågor, såsom Piratpartiet och Djurens rätt. Sedan 2017 finns ett tredje alternativ, det paneuropeiska partiet Volt Europa. Partiet ställer upp i EU-valet i åtta länder: Belgien, Bulgarien, Spanien, Tyskland, Luxemburg, Nederländerna, Storbritannien och slutligen Sverige. Volt går till val på sin vision, som formuleras genom partiets “ 5+1 utmaningar”. Fem av dessa är anpassade efter varje medlemsstats specifika utmaningar och målsättningar, medan +1 beskriver partiets vision om ett federalt EU – Volts fundament och Putins största mardröm.
Volt benämner sina fem utmaningar som “smart stat”, “ekonomisk renässans”, “social jämlikhet”, “global balans” och “ att stärka medborgarnas egenmakt”. Dessa syftar till att utveckla samtliga medlemsländer till välfärdsstater; modernisera den europeiska ekonomin genom att fokusera mer på entreprenörskap och förbättra ekonomiskt underutvecklade områden; garantera varje EU-medlem jämlika rättigheter och möjligheter; verka för ett hållbart EU, både ekonomiskt och socialt; respektive utveckla den offentliga sfären så att EU-medborgare får möjligheten att föra mer effektiva deliberativa samtal. Volt benämner sin +1 utmaning som “EU- reform”. Med denna reform ämnar Volt skapa ett federalt EU. De mest centrala förslagen är införandet av en folkvald EU-president, en gemensam EU-armé, budget, polis och etablerandet av paneuropeiska partier. En fullständig redogörelse av Volts vision, partiprogram och policyförslag går att finna på https://www.volteuropa.org/.
Volt profilerar sig som en “folkdriven rörelse”, samtidigt som de beskriver ett Europa som hotas av populism, korruption och nationalism. Partiets slogan är “join the change” och de säger sig inte tillhöra den traditionella höger-vänster-skalan, utan vill istället “hitta lösningar”. Det sistnämnda illustreras bland annat genom Volts partifärg – lila. Denna typ av retorik kan tolkas som populistisk och väcker en intressant fråga: är populistisk retorik i sig självt icke-önskvärd, eller är det populistisk retorik kopplat till extremism som vi bör vara vaksamma för?
Populistisk retorik brukar traditionellt kopplas till partier som de svenska Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti och Ungerska Fidesz, men populistisk retorik och populistiska handlingar är inte förbehållet högerextrema partier. Alla politiska partier använder sig, både medvetet och omedvetet, av populistisk retorik och utför populistiska handlingar. Stefan Löfven besökte inte Almedalen i år, istället åkte han runt i Sverige för att träffa vanliga svenskar. Löfven motiverade sitt beslut genom att hävda att “Almedalen har blivit för mycket av lobbyister och näringslivsintressen och för lite av folkrörelse och enskilda medborgare”. Det kan argumenteras för att det här är en populistisk handling, eftersom den polariserar det svenska samhället utifrån grupperna “eliten” och “folket”. Detta betyder i sin tur att Socialdemokraterna kan begå enskilda populistiska handlingar utan att anses vara ett populistiskt parti.
Oavsett åsikt om Volts policyförslag, kan deras form av retorik kanske utgöra en motpol till den populistiska retorik som idag främst används av högerextrema partier. Det är viktigt att skilja på vad som är populistisk retorik och vad som är populistiska rörelser med extrema åsikter.
Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
