Den 26:e maj röstade studenterna vid Lunds universitets i Europaparlamentsvalet. Inför riksdagsvalet i höstas toppade miljö, integration och jämställdhet listan över vad studenter från den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet ansåg var de viktigaste frågorna. Inför EU-valet var Panorama på LUPEF:s och Lund Debate Society’s debatt och tog tempen på vilka frågor som medlemmarna brinner för.

I söndags inföll ett av de viktigaste valen i vår tid. Med ett klimat tickande som en bomb och en stundande brexit står den Europeiska Unionen inför många stora ställningstaganden. Det finns exempelvis många obesvarade frågor kring vilken väg EU kommer gå när, och om, brexit sker.

Vi har sett partiernas slogans längs med vägar, i butiksfönster och i busskurer. Trots detta var, enligt DN/Ipsos undersökning i april, endast 43 procent av den svenska befolkningen medvetna om att EU- valet skulle ta plats. I söndags landade den preliminära siffran på att 53,3 procent av den röstberättigade befolkningen i Sverige röstade i valet. Siffran är skrämmande låg och mäter ändå det högsta deltagandet sedan Sverige gick med i unionen. Bland Lunds universitets samhällsvetare, däribland medlemmar i Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening (LUPEF) var det däremot svårt att undgå det närstående valet. Den 16:e maj bjöd LUPEF, tillsammans med Lund Debate Society, in till en debatt om huruvida EU bör ha mer centralmakt. Där fick studenter lyssna till politiker från olika partiers åsikter så väl som ställa egna frågor. Klimatet visade det sig vara ett utmärkande ämne som både debattörerna tog upp och studenterna frågade om.

LUPEF- Lunds universitets Politiska och Ekonomiska Förening är en politiskt och religiöst obunden förening som riktar sig till studenter som är intresserade av ekonomi, politik och samhällsdebatt. Föreningen fungerar som kontaktnät för studenter vid Pol. Kand-programmet eller Freds- och konfliktsvetenskapsprogrammet såväl som till de som studerar kurser i exempelvis statsvetenskap och ekonomi.

Behöver EU mer centralmakt?
Torsdagskvällen den 16:e maj bjöd LUPEF, tillsammans med Lund Debate Society, in till debatt i Pufendorfsalen mitt i Lund. Det var en typisk skånsk torsdagskväll och solen stod fortfarande högt på himlen när klockan slår kvart över sex och debatten skulle börja. På höger sida av aulan, uppbyggd som en liten amfiteater, satt alla debattörer: Fredrik Brange (L)/(ALDE), Jaime Gomez (F!)/(S&D), Torsten Elofssson (KD)/(EPP), Ebba Krumlinde (C)/(ALDE), Nima Gholam Ali Pour (SD)/(ECR) och Rikard Larsson (S)/(S&D). I mittsektionen satt ett tjugotal studenter. En del hade papper och penna framför sig. Alla såg fokuserade ut. Klockan 18:19 börjar konferenciern med att presentera frågan som debattörerna fått bygga sitt tal kring: Behöver EU mer centralmakt?

Fredrik Brange (L) var först ut. Under sina åtta minuter deklarerar han, som representant för det enda partiet som svarat “Ja” på frågan, att EU behöver mer makt för att ta sig an globala problem. Även om representanterna från Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna alla svarade “Nej” så var alla tämligen överens om att EU behöver ha viss makt för att ta sig an globala problem. Nima Gholam Ali Pour (SD) var av den mest utstickande åsikten och spenderade sina åtta minuter med att tala mot EU-makt och sanktionering. Detta öppnade upp för stor debatt bland såväl studenter som debattörer. En av de som vävde ihop både klimat och sanktionsavgifter i en fråga var studenten Adam Mheisen. Han väljer att rikta sin fråga direkt till Nima Gholam Ali Pour (SD):

– Om andra EU-länder inte följer EU:s klimatmål, hur ser ni då på att sanktionera de länder som inte följer de gemensamt uppsatta målen?

Debattörerna fick 8 minuter på sig att svara på debattens grundfråga.
Fotograf: Adam Mheisen

Frågestunden fortgick och det rådde inget tvivel om att det var blivande samhällsvetare i publiken. Studenterna var väl pålästa angående valet och frågorna underbyggdes av fakta, statistik och stort engagemang. Frågor som ställdes var exempelvis:

– Kristdemokraterna har fått ett dåligt miljöbetyg från bland annat Naturskyddsföreningen, men nämner ändå att klimatfrågan bör ligga på EU-nivå. Hur kommer det sig?

Just klimatfrågan togs upp mycket av såväl debattörer som studenter och nästan varenda politiskt parti som var på plats fick någon fråga om hur de ser på hur EU bör hantera klimatfrågan. En ung studentska i publiken visade sig så påläst att en av debattörerna till slut tvingades erkänna att studenten förmodligen är mer påläst om klimatet, och partiets klimatpolitik för den delen, än debattören själv.

Ett brinnande klimatintresse
När jag senare ställer frågan direkt till LUPEF-medlemmarna angående vilka frågor som de anser vara viktiga inför EU-valet till är svaret unisont. Klimathotet toppar listan över hjärtefrågor tätt följt av mänskliga rättigheter och integration.

– Miljö! Flygskatter framför allt. Mänskliga rättigheter, abortfrågan, samkönade äktenskap bland annat, säger medlemmen Maja Ekman.

Att dessa hjärtefrågor tas upp är inget som chockerar. Inför riksdagsvalet hösten 2018 gjorde tidningen Lundagård en opinionsmätning över hur de olika fakulteterna på Lunds universitet röstat. Där visade det att studenterna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten ansåg att miljö och klimat var den viktigaste frågan (18%), tätt följt av integration  (17%) och jämställdhet (16%).

Grupper i Europaparlamentet:

  • Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP)
  • Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D)
  • Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE)
  • Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (De gröna/EFA)
  • Europeiska konservativa och reformister (ECR)
  • Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster (GUE/NGL)
  • Gruppen Frihet och direktdemokrati i Europa  


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Elvira Dietmann, gästskribent

Kategorier: Krönikor