Förra måndagen var det den 11/11. Personligen påmindes jag om dagens datum när jag fick ett sms från Åhléns som upplyste mig om att det var Singles’ day och att jag inte skulle missa några goda erbjudanden på deras hemsida. Jag hade aldrig tidigare hört talas om Singles’ day. Jag blev självklart genast upprörd. Är inte detta det ultimata beviset på att vi lever i ett historielöst samhälle?

Singlarnas dag började på Nanjings universitet som en korridorskultur i början av 1990-talet där manliga singlar istället för att dölja sin relationsstatus ville fira den. Fenomenet spreds till andra kinesiska universitet och vidare ut i samhället. Idag är Singles’ Day en högtid där allt fler kinesiska par gifter sig och en mängd evenemang arrangeras för att folk ska kunna hitta en partner. Singles’ day har framförallt blivit världens största shoppinghögtid. Inget annat datum säljs det så mycket saker, både on- och offline. Singles’ day omsätter dubbelt så mycket som det amerikanska Black Friday.

En rörelse som startades av singelmän för att fira sin “singelhet” har alltså förvandlats till en dag när man ska hitta en partner eller köpa sig lycklig. Ironin är slående. Dessutom pekar Singles’ Day på en mängd problem, vissa större i Kina än här, och andra globala sådana. Det är nämligen inte så konstigt att det finns många ensamma män i Kina eftersom den kinesiska staten länge drivit en enbarnspolitik, och det patriarkala systemet premierar barn av manligt kön. Kina lider utav ett stort kvinnligt underskott, vilket är ett stort problem. Att detta dessutom har förvandlats till en konsumtionens högtid pekar på andra problem. Som att vi tror att vi kan köpa oss lyckliga. 

Konsumtionshetsen leder inte bara till att våra hem fylls med onödiga prylar och våra garderober med kläder som använder alldeles för sällan, den sliter som bekant också ut vår planet. Singles Day har gått från att vara en dag när man kunde fira att man var singel till att bli en dag när pressen att hitta en partner blir ännu större. Det är ett hån mot den ursprungliga betydelsen.

Visst är det här skäl nog till att ifrågasätta Singles’ Day men det allra värsta, det som fick mig att skrika högt är det här: den 11/11 är inte bara ett datum med många ettor i, det är också minnesdagen för första världskriget. 

Det kanske tycks ovidkommande för oss här i Sverige, och vem skulle bry sig om jag köper en parfym på 20% rea 100 år efter världskrigets slut? Nej det kanske är sant, ingen bryr sig om du köper lite billigare badbomber på dagen där många minns det trauma som var ett världsomspännande krig. Men vad händer om alla gör det? Är konsumtionen viktigare än vår gemensamma historia? Jag hoppas verkligen inte det. 

Remembrance day firas inte bara av våra europeiska grannar som Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Första världskriget var ett världskrig där människor från hela världen slogs på väst- och östfronterna för sina koloniala herrar, men slagfälten stod inte bara i Europa. Japan och Kina stred mot varandra i Asien och på världshaven möttes fiender från hela världen. Det är alltså inte bara ett hån mot de västerländska nationer som deltog i kriget. Det är också ett hån mot de länder som då var kolonier, vars soldater dödade och dog för de europeiska imperierna. Singles’ day är ett hån mot världens historia.

Men, tänker kanske någon nu, Sverige var ju inte med i första världskriget. Så det gör väl inte så mycket om vi i Sverige köper lite billigare prydnadskuddar den 11/11? Jo det gör det. Om vi på riktigt vill leva i en globaliserad värld där varor, tjänster och personer ska kunna korsa gränser hit och dit, måste vi vara medvetna om varandras kulturer och historia. Att därför köpa en billig tröja på den dag då vi firar minnet av de personer som har dött och det trauma som första världskriget var för hela världen, inte bara Europa, är ett hån. 

Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Olga Olsson, skribent
Kategorier: Krönikor