En fördel med pol.kandprogrammet är dess bredd. Man får testa en rad olika grundkurser, efter vilka man bestämmer inriktning på sin kandidat. Denna vecka intervjuar Maja Ekman LUPEF-alumnen Henrik Isakson som presenterar en spännande bild av hur framtiden kan se ut efter LUPEF.
I intervjuserien ”Vad hände sen?” återkopplar vi med olika alumner för att ge studenten en inblick i hur livet efter examen kan se ut.

Henrik Isakson, LUPEF-alumn

Berätta om dig själv! Vad heter du och vad arbetar du med nuförtiden?
Jag heter Henrik Isakson, är 48 år gammal, och bor i Stockholm. Jag har arbetat hela min karriär, sen jag tog examen i nationalekonomi 1999, med internationella handelsfrågor. Sen 2003 är jag på Kommerskollegium men 2012–2013 var jag på EU-kommissionens handelsdirektorat DG Trade.

När var du verksam inom LUPEF och i vilken roll? 
Jag var vice ordförande – förmodligen två gånger men det minns jag inte riktigt (!). Jag var också med som Lupefs representant och grundade Samhällsvetarkåren och var i ett halvår dess interimsordförande, fram tills dess att vi anordnat det första kårvalet.  
 

Vad läste du under din studietid? Hur kom det sig att du gjorde just de studievalen?
Jag läste statsvetenskap och nationalekonomi, med betoning på det senare. Tyckte nationalekonomi var svårare och tråkigare men samtidigt en större utmaning som dessutom skulle underlätta möjligheten att få jobb, därav valet. Hade nån slags internationell inriktning på min nationalekonomi.

Vad blev din största insikt i arbetslivet efter studentlivet?
Att man inte kan teoretisera för mycket och säga ”å ena sidan men å andra sidan” utan måste kunna sätta ner foten och vara praktisk. Samt att man måste uttrycka dig begripligt med praktiska exempel och inte abstrakta teorier, och kortfattat. Man får vända på ganska mycket av sitt akademiska sätt att uttrycka sig. Detta fick jag i form av chockterapi av min första chef.

Vad är ditt bästa minne med LUPEF? Om du inte kan välja ett, får du gärna välja flera!
Bästa minnet är mina vänner och våra sociala sammanhang. Samt den stora EU-debatten vi anordnade inför folkomröstningen 1994 där vi hade en EU-negativ moderat och en EU-positiv vänsterpartist – vilket var mycket ovanligt på den tiden.

Har ditt engagemang i LUPEF gynnat dig i arbetslivet? Om ja – på vilket sätt?
Det tycker jag nog, men framför allt har föreningslivet gynnat mig. LUPEF och Samhällsvetarkåren (och dessförinnan arbetet med att lägga ned den gamla stora studentkåren).

Har du kontakt med några gamla LUPEFare än idag?
Absolut! Flera stycken, och ganska ofta också!

Finns det något som du vill hälsa dagens LUPEF-medlemmar? Några visdomsord?
Stressa inte ihjäl er! Ni kommer med största sannolikhet få bra jobb och det beror delvis på ert engagemang utanför studierna, exempelvis i LUPEF. Skaffa internationella erfarenheter och helst inte bara från västvärlden. Glöm inte att den helt överväldigande delen av världens ekonomiska tillväxt sker utanför västvärlden – det är kunskapen om den delen av världen som kommer efterfrågas!


Panorama är en politiskt och religiöst obunden studenttidning och de eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Maja Ekman, skribent


Kategorier: Krönikor