Guld intar rampljuset

Guldprisets fantastiska prisutveckling, särskilt sedan den globala finanskrisen, har lagt den gyllene metallen på allas läppar. Det är idag svårt att plocka upp en affärstidning som inte på stort uppslag analyserar guldets utveckling. Guldet har blivit en säker hamn i en bekymmersam tid av höga statsskulder och utarmade valutor. Debatten pågår nu om guldets framtida ställning: är det starka guldpriset bara ett övergående fenomen eller är det här för att stanna?

GULDmarknaden

Priset på guld har sannerligen stigit kraftigt. Från att ha legat på runt 300 dollar per troy ounce (31,1 gram) vid millennieskiftet noterades priset den 25 maj i år till 1,524.95 dollar, och ligger därmed idag på en nivå högre än någonsin tidigare i nominella termer. (I reala termer ligger dock priset väl under rekordnoteringen 1980.) Guld har det senaste decenniet tokspöat börsen.

Efterfrågan på guld kan i stort sett delas upp på tre användningsområden: som industriråvara, smycke och investeringsvara. Efterfrågan för smyckeskonsumtion har tidigare varit den största komponenten, men sedan ett par år tillbaka köps det mesta av allt guld i investeringssyfte. Guld skiljer sig nämligen från andra råvaror genom dess status som värdebevarare. Särskilt i ekonomiska orostider tenderar efterfrågan att domineras av investerare, och guld blir snarare en slags valuta än ornament.

Något som har stimulerat den växande efterfrågan bland investerare har varit utvecklingen av ETF-marknaden för guld. ETF är en förkortning av Exchange Traded Fund och är som namnet antyder helt enkelt en fond som handlas på börsen likt en aktie i ett företag. Under de senaste åren har flertalet ETF:er som investerar i guld introducerats och investeringarna i dessa har exploderat. Dessa köper guld för investerarnas pengar och förvaltarna av fonden sköter förvaringen av guldet. En andel i en ETF kan utgöra så lite som en hundradels ounce guld, vilket gör dem tillgängliga även för mindre investerare. För första gången har det blivit lika enkelt att handla med guld som med aktier. Den största ETF:en, SPDR Gold Shares, äger över 1,200 ton guld, mer än guldreserverna i exempelvis Kina, Schweiz och Ryssland.

Största guldreserverna (ton)

Källa: World Gold Council

Det traditionella sättet att investera i guld är genom guldmynt eller genom att köpa guldtackor. På den internationella marknaden finns t.ex. sedan 2005 Bullion Vault, en onlinebaserad handelsplats för ädelmetaller, där man kan köpa och sälja guld, som förvaras i Schweiz, London eller New York. Till skillnad från en ETF blir man då en direkt ägare till ett specifikt stycke guld. I Sverige är de mest etablerade handlarna Tavex och Guldcentralen av vilka man kan köpa allt från guldmynt för några tusenlappar till 12,5-kilostackor för över fyra miljoner kr.

Vad gäller utbudet av guld är denna, i motsats till efterfrågan, betydligt mer stabil. Ca 2,500 ton guld utvinns ur guldgruvor varje år, vilket utgör endast ungefär 1,5% av den totala estimerade guldstocken (ovanför marken) på 160,000 ton. Gruvbolagen har, på grund av höga produktionskostnader, begränsade möjligheter att utöka utvinningen trots stigande priser, vilket ger stabilitet i utbudet. Denna begränsning i utbudet gör att guldpriset främst beror på förändringar i efterfrågan.

Varför stiger GULDpriset?

Intresset för guld, och anledningen till att det stigit så kraftigt i pris, beror på den kombination av orosmoment som ligger som ett töcken över världsekonomin. Fortfarande är pessimismen kring den ekonomiska tillväxten inte undanröjd och aktiemarknaden har därför inte riktigt återfått sin lockelse. Stora skuldberg i Europa och USA ligger och hotar. Den expansiva penningpolitiken och oron över att statsskulder kommer att finansieras av tryckpressarna lyfter fram hotet om en stundande hög inflation. Investerare söker sig till guld som värdebevarare när regeringar väljer att suga värdet ur sina valutor. Lägg till oron i Mellanöstern och risken för stigande oljepriser. Stigande oljepriser ligger ofta bakom inflationstryck och investerare med långa minnen minns oljechockerna på 70-talet, den påföljande inflationsepidemin och hur guld överpresterade alla alternativ.

Ben Bernanke är ordförande för USA:s federala centralbank Federal Reserve vilken drivit en kraftigt expansiv penningpolitik sedan finanskrisen.

Det är alltså främst urgröpandet av pappersvalutornas värden som driver guldpriset uppåt. När regeringar på gott och ont (eller bara ont) sänker värdet på sina valutor väljer investerare en valuta som är relativt fri från manipulation, guld. Det finns dessutom en oro över att samsynen på vikten av att hålla inflationen i schack har satts ur spel i den nuvarande krisen. Olivier Blanchard, chefsekonom på IMF har till exempel föreslagit att centralbanker borde höja sina inflationsmål från 2 till 4%.

Förslaget om GULDmyntfot

Intressant är att guld också dykt upp i debatten om global handel. Främst handlar det om Kina som kritiseras starkt av USA och andra länder för att artificiellt hålla nere värdet på remnibin vilket skapar globala handelsobalanser. Världsbankens president Robert Zoellick har föreslagit en återgång till en slags modifierad guldmyntfot för att råda bot på missförhållandet. Ett system där de större valutorna spelar en central roll medan guld samtidigt fungerar som ett slags referenspunkt.

Det var senast med Bretton-Woodssystemet (1945-1971) som världsekonomin kopplade sina valutor till guld. Mer specifikt var den amerikanska dollarn satt till 35 dollarper troy ounce medan andra länder knöt sina valutor till dollarn.

Zoellicks förslag har dock fått ett kyligt mottagande från politiker och ekonomer som befarar att en guldmyntfot skulle leda till en alltför restriktiv penningpolitik, där tillväxt och arbetslöshet tar den stora smällen vid ekonomiska chocker. Detta är mycket möjligt, en guldstandard skulle sätta restriktioner på centralbanker. Å andra sidan skulle det inte längre vara möjligt att fritt trycka nya sedlar om dessa blir inlösliga mot guld, vilket skulle förhindra den typ av värdeurholkning vi ser idag. Det skulle förmodligen också hindra regeringar från att bygga upp stora statsskulder när de inte kan trycka sig ur dem.

Sannolikheten för ett växelkurssystem baserat på guld är dock väldigt liten eftersom den samordnade politiska viljan som är nödvändig helt enkelt inte existerar.

Framtiden för GULD

Så hur ser framtiden ut för guld? Kommer priset att fortsätta uppåt eller är det dags att sälja? Det som gör guld till en lite underlig tillgång är att den stiger i värde när allt går åt skogen. Följaktligen är det största hotet mot guldpriset en välmående världsekonomi med låg förväntad inflation. Frågan är när vi åter får se en sådan? Vi står inför gigantiska statsskulder som hotar att sprida insolvens till banksektorn och återigen sprida kaos på de finansiella marknaderna. Samtidigt hotar en inflationschock när ekonomin väl återhämtat sig, på grund av de penningpolitiska åtgärder som vidtagits under krisen.

Ekonomin lär dock återhämta sig så småningom och då är det svårt att föreställa sig hur priset på guld kan förbli vid nuvarande nivåer. Inga fundamentala förändringar har nämligen skett i efterfrågan och utbudet på guld. Guldoptimister kommer att peka på den stigande efterfrågan på guldsmycken i Indien och Kina, två stora ekonomier där inkomstnivån stiger, men det är tveksamt om det är tillräckligt.

Det finns dock ännu en faktor som kan påverka guldpriset både genom efterfrågan och utbud. Ungefär 20% av allt guld finns i staters reserver världen över. Trenden sedan 80-talet har varit att dessa minskat i storlek men sedan några år tillbaka har stater blivit nettoköpare av guld, vilket drivit priset uppåt. Mest uppmärksammat har varit efterfrågan från utvecklingsländer som Kina och Ryssland. Dollarn utgör en stor andel av många länders reserver och när dess styrka ifrågasätts blir guld en mer attraktiv reservtillgång. Återigen är det alltså pappersvalutornas trovärdighet som avgör hur staternas guldreserver kommer att utvecklas, och därmed guldpriset.

USA har störst guldreserver i världen. 4578 ton ligger i United States Bullion Depository i utkanten av Fort Knox, Kentucky

GULDets rätta värde

Vissa är väldigt kritiska till att investera i guld. Man påpekar att guld inte är produktivt och att dess värde mest kommer av en ”subjektiv värdering”. Warren Buffet exempelvis är ingen större beundrare:

”if you take all of the gold in the world and put it into a cube, it would be about 67 feet on a side and you could get a ladder and get up on top of it. You can fondle it, you can polish it, you can stare at it. But it isn’t going to do anything.”

Detta är förvisso korrekt: guld ger dig varken utdelning eller ränta (snarare förvaringskostnader), och bortsett från dess användning inom industrin så värdesätts den endast på grund av sin fägring. Att guld värdesätts för dess estetiska egenskaper kommer dock knappast att förändras, människan har varit fascinerad av guld i många tusen år och det kommer hon nog vara i fortsättningen också, så det utgör knappast något hot mot guldpriset.

Vidare vore omständigheten att guld inte är produktivt endast problematiskt om det var tänkt som en “offensiv” investering, vilken på lång sikt förväntas ge stora utdelningar. Men faktum är att guld snarare är tänkt som en defensiv investering. Den har låg korrelation med priset på andra finansiella tillgångar och har bevisligen en förmåga att skydda mot inflation. Flertalet studier har påvisat guldets goda förmåga att diversifiera bort risk ur en investeringsportfölj och förbättra förhållandet mellan avkastning och risktagande.

Att guld är en bra försäkring står alltså tämligen klart, om den är värd att spekulera i är däremot betydligt mer osäkert.

Av: Jonathan Jelves