Därför vann Ryssland dragkampen om Ukraina

Fram till för ett par veckor sedan närmade sig Ukraina ett samarbets- och frihandelsavtal med EU. För stora delar av det internationella samfundet kom det som en chock när president Janukovitj plötsligt svängde runt och avblåste avtalet. Konflikten mellan ryskvänliga öst och EU-vänliga väst kokade över, och den liberala respektive nationalistiska oppositionen har ockuperat såväl Självständighetstorget i Kiev som Europas löpsedlar. Janukovitj, nu mer impopulär än någonsin, slits mellan å ena sidan Ryssland med dess oljereserver och den eurasiska tullunionen, och å andra sidan EU, som erbjuder frihandelsavtal i utbyte mot respekt för mänskliga rättigheter och ett fungerande rättssystem. Dragkampen är ett faktum, och Ryssland verkar vinna. Men varför?

Av: Blanche Jarn

Läs vidare

Lucka 12: Katastrofala klimatförhandlingar trots rysk roulett och laddade tärningar – en detaljerad genomgång

Julklappen längst upp på världens önskelista kom inte i år heller. Arrangörerna av COP 18 kallar slutresultatet för ”The Doha Climate Gateway”, ett löjeväckande namn för något som är lika tomt på gediget innehåll som det låter. Det är en passande, sorglig slogan för staden som även inledde den senaste och numera urspårade WTO-förhandlingsrundan. I olika grader av besvikelse beskrivs nedan varför mötet knappast förtjänar sitt självvalda epitet utan snarare har gjort sitt bästa just för att inte öppna upp för högre ambition och större handling, samt varför vi alla just därför måste lära oss så mycket vi kan om klimatförhandlingarna.

Av: Tim Isaksson

Läs vidare

Intervju med John Hagard: USA:s minskade roll i Mellanöstern

Den nionde februari anordnade LUPEF-utskottet SamPol tillsammans med Statsvetenskapliga institutionen en föreläsning på temat USA:s minskande roll i Mellanöstern. Föreläsaren John Hagard, som tidigare har arbetat som ambassadör i Slovenien, gjort utlandstjänstgöring i både USA och flera länder i Mellanöstern samt tjänstgjort vid riksdagens utrikesutskott, gav under föreläsningen sin syn på den arabiska våren och den kommande utvecklingen. Innan föreläsningen passade Panorama på att ställa några frågor.

Av: Erik Hellqvist Läs vidare

Ryssarna som namngav en av Frankrikes främsta kulturexporter

Kunskap, ord och kultur uppkommer inte sällan genom influenser och samröre mellan olika språk och kulturer. Detta antydande gäller även Sverige. Ett av de mest kända exemplen är att kaffet, köttbullarna och kåldolmarna introducerades i Sverige efter Karl XII och hans mannars hemkomst från Osmanska riket i början av 1700-talet. Det går även att hitta liknande exempel från utlandet. Det som idag är något av en av Frankrikes kändaste kulturklenorder och ett av franskans mest spridda ord har ett ursprung som få känner till. Läs här om den fascinerande historien om hur ryska soldater 1814 enligt sägnen såg till att franska restauranger fick namnet bistro.

Av: Erik Hellqvist

Läs vidare

Putin ställer upp i ryska presidentvalet


I mitten av september tillkännagav Rysslands president Medvedev under Förenade Rysslands-partikongress att vid presidentvalet 2012 kommer den förre presidenten Vladimir Putin att ställa upp. Medvedev själv kommer att kandidera till premiärministerposten. Putin, som tillträde premiärministerposten 1999 och som året därpå blev president, tvingades av konstitutionella skäl att 2008 avgå som president. Efter dess har konstitutionen ändrats, och Putin får nu lov att ställa upp igen. Dessutom har mandatperioden förlängts från 4 till 6 år och Putin skulle därmed kunna förbli president fram till 2024. Läs vidare

Guld intar rampljuset

Guldprisets fantastiska prisutveckling, särskilt sedan den globala finanskrisen, har lagt den gyllene metallen på allas läppar. Det är idag svårt att plocka upp en affärstidning som inte på stort uppslag analyserar guldets utveckling. Guldet har blivit en säker hamn i en bekymmersam tid av höga statsskulder och utarmade valutor. Debatten pågår nu om guldets framtida ställning: är det starka guldpriset bara ett övergående fenomen eller är det här för att stanna? Läs vidare

Illegitima stater: Abchazien och Sydossetien

Kaukasien är som en mosaik av olika folkgrupper med egna språk och kulturer. Dessa grupper har ofta levt som diskriminerade minoriteter under imperialmakters styre; perser, turkar och ryssar har turats om med att härska och plundrat området vilket lett till stora motsättningar mellan de olika folkgrupperna. Mitt i denna mosaik, omringad av andra konfliktområden så som Tjetjenien, Dagestan och Kurdistan, ligger Georgien med de två utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien. Läs vidare