Nu är det äntligen dags för startfältets enda kvinna, den kontroversiella och egendomliga Michele Bachmann. Många är vi som hört hennes uttalanden och förvånats av deras innehåll. Men hur mycket vet ni egentligen om denna kvinna? Visste ni exemplvis om hennes aktiva arbete för den förre demokratiske presidenten Jimmy Carter och hennes medlemskap i det demokratiska partiet?
Av: Agnes Bridge Walton Läs vidare
Uppståndelsen kring årets upplaga av FN-klimatförhandlingarna är mindre än närmast föregående års, med viss rätta: inte många framsteg görs. Eftersom det går så trögt medan klimathotet blir värre för var dag som går har till och med vissa klimatkämpar börjat förespråka skrotning av förhandlingarna eller åtminstone att inte bry sig om den och istället fokusera på botten–upp-lösningar – en inställning som riskerar att bli vanligare i framtiden. Men finns det verkligen så lite hopp om klimatförhandlingarna att vi hade klarat oss bättre utan dem?
Av: Tim Isaksson Läs vidare
Ny december, nya klimatförhandlingar. I år riktas blickarna mot Sydafrika och Durban dit förhandlingsdelegationer, journalister och aktivister flockas under en intensiv dryg vecka. Trots att situationen för världens klimat bara blir värre är förväntningarna på förhandlingarna minimala. Varför går det så trögt? Varför hittar vi inte gemensam mark för att tackla vår arts största hot?
Av: Tim Isaksson
Den 1:a juli i år greps de två svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye efter att de med hjälp av gerillan ONLF tagit sig in i den etiopiska provinsen Ogadan. Syftet med resan var att dokumentera det påstådda mänskliga lidandet efter företaget Lundin Petroleums framfart. Regeringens försök att få hem de två journalisterna uppfattas som lama, samtidigt som alltfler börjat ifrågasätta kopplingen mellan utrikesminister Carl Bildt och hans tidigare styrelseuppdrag i Lundin Petroleum. Läs vidare
Boken Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee handlar om den amerikanska erövringen av vilda västern ur indianernas perspektiv. Den ger en annan bild av 1800-talets USA och landets utvidgning än den glorifierade bild som Hollywood genom årtionden visat upp. I denna bok läser man inget om hjältemodet i cowboysens beteende, man läser inget om snabbskjutande och rättsskippande sheriffer. Det man läser om är sheriffernas rent rasistiska ”rättsskipande”, det man läser om är cowboysens anarkistiska attacker på indianstammar, det man läser om är den amerikanska armens rasistiska och hänsynslösa avrättningar av en mängd indianstammar. Läs vidare
Kina är ett land som under stora delar av 1900-talet lidit av politisk och ekonomisk oro. Det en gång stolta kejsardömet förbyttes till stagnerande nationalistisk diktatur, för att sedan bli kommunistiskt men med successivt ökande marknadsekonomiska drag. Mycket är dynamiskt i dagens Kina, inte minst tillväxten, men det finns även seglivade strukturella problem. Läs vidare
I Demokratiska Republiken Kongo jobbar journalister och människorättsaktivister under våldsamma förhållanden. Att sprida sanningen och uppmana till ifrågasättande i ett land där den globala efterfrågan på naturtillgångar eldar på en av världens brutalaste konflikter är riskabelt. Men någon måste stå upp mot hotet från makthavarna, som har ett intresse i folkets blinda lydnad. Fidel Bafilemba är en av dem som dagligen riskerar sitt liv för att upplysa det kongolesiska folket och resten av världen. Läs vidare
Guldprisets fantastiska prisutveckling, särskilt sedan den globala finanskrisen, har lagt den gyllene metallen på allas läppar. Det är idag svårt att plocka upp en affärstidning som inte på stort uppslag analyserar guldets utveckling. Guldet har blivit en säker hamn i en bekymmersam tid av höga statsskulder och utarmade valutor. Debatten pågår nu om guldets framtida ställning: är det starka guldpriset bara ett övergående fenomen eller är det här för att stanna? Läs vidare
En klargörande beskrivning av en invecklad ekonomisk kris och en skrämmande berättelse om de som styr USA. Oscarbelönade dokumentären Inside Job öppnar upp tittarens ögon på mer än ett sätt. Läs vidare
Den fortfarande idag pågående europeiska skuldkrisen inleddes i början av 2010. Marknadens bristande förtroende för de offentliga finanserna i Grekland, Portugal, Irland och Spanien har skakat eurosamarbetet. Eurons omedelbara öde har i stort sett lagts i Tysklands händer, Europas starkaste ekonomi och det enda land som kunnat axla ledarrollen när flertalet euroländer stått vid ruinens brant. ”The engine of Europe” har genomfört ”the bailout of Europe”. Men om euron ska överleva på längre sikt måste eurozonen integreras både politiskt och ekonomiskt. Läs vidare
Vi vet alla att Afrika är en fattig kontinent, vi vet att människor på många ställen går hungriga och att många länder är djupt skuldsatta. Vi vet också att det en gång i tiden fanns kolonier varifrån människor fraktades som boskap över Atlanten och att dessa kolonier utnyttjades för sina naturresurser och arbetskraft för att göra kolonialmakterna än rikare. Vad man mer sällan kanske reflekterar över är vilka hinder de nya afrikanska regeringarna efter självständigheten hade att brottas med, vilka faktorer som tvingade in stora delar av Afrika i extrem fattigdom och skuldkris och hur den systematiska överföringen av tillgångar fortsatt efter självständigheten. Afrika har ärvt sina motgångar. Läs vidare
Media rapporterar då och då om somaliska pirater som kapar fartyg i Adenviken och kidnappar besättningar för att sedan begära lösensumma. Senast för drygt en månad sedan kunde man höra om ett sådant fall efter att pirater kapade en segelbåt och kidnappade besättningen, beståendes av en dansk familj. Då, som oftast, var rapporteringen inriktad på själva händelsen. Mer sällan rapporteras om bakgrunden till piraternas handlingar. Situationen är mycket komplex och om den överhuvudtaget avhandlas så görs det ofta i en mycket förenklad version. Det är kanske lättast så. Kanske är det enklast om den stora massan nyhetskonsumenter får leva med uppfattningen om att de inhumana piraterna kidnappar oskyldiga människor, och på så vis hålls borta från diskussionen om huruvida sjöröveriet är någonting som de västerländska länderna, tillsammans med andra, kan ha bidragit till att skapa och kanske även bidrar till att upprätthålla. Läs vidare
